BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

RÀttslÀget vad gÀller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterÀttsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i nÄgon större utstrÀckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger pÄ den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstÄ i samband med FoU-samarbeten och de tÀnkbara inkomstskatterÀttsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterÀttsligt.UtifrÄn vÄr studie framgÄr det att samarbetsavtalet fÄr en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rÄdande uppfattningen synes alltsÄ vara att ett bolagsavtal kan haskatterÀttslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en ÀganderÀttsförÀndring behöverske.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr, ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invÄnarna fÄr ökat inflytande över stadens utformning genom att de sjÀlva deltar i förvaltningen av platser. I det hÀr fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ vilka drivkrafter som ligger bakom mÀnniskors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats dÀr odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsomrÄden samt bidra till en tryggare plats och i förlÀngningen ökad jÀmstÀlldhet? Brukaravtal Àr ett avtal som upprÀttas mellan kommun och en grupp invÄnare som genom avtalet fÄr möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Bakgrund: Distriktsjuksköterskan har en betydande roll i att upptÀcka barn som har misshandlats och de har enligt lag skyldighet att vid misstanke anmÀla till socialtjÀnsten i kommunen. Dock pÄpekar tidigare forskning att det finns problem dÄ distriktsjuksköterskor inte anmÀler vid misstanke om att barn far illa. Det Àr viktigt att fÄ klarhet i vilka erfarenheter distriktsjuksköterskan har av att anmÀla misstÀnkta fall av barnmisshandel eftersom anmÀlningsnivÄn till socialtjÀnsten Àr lÄg. Syfte: Att beskriva distriktsjuksköterskans erfarenhet av att anmÀla misstÀnkta fall av barnmisshandel inom barnavÄrdscentralens verksamhetsomrÄde till socialtjÀnsten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod.

BakgrundHÀr presenteras först ett historiskt perspektiv gÀllande förÀldrars inflytande över tid. DÀrefter följder ett avsnitt dÀr vi tar upp vad tidigare och aktuell forskning inklusive vetenskapliga artiklar sÀger gÀllande Àmnet. Avslutningsvis presenterar vi den utvecklingsekologiska teorin som vi valt för studien.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt förÀldrar önskar att vara med och pÄverka verksamheten i förskolan samt hur deras samverkan kan frÀmja barns utveckling och lÀrande.MetodVi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer av sex förÀldrar i tre förskolor. Vi har sedan analyserat och bearbetat materialet och dÀrigenom fÄtt fram ett resultat.ResultatVi kommer först ta upp förÀldrarnas uppfattning om begreppen delaktighet och inflytande. Sedan tar vi upp vad förÀldrarna anser Àr viktigast gÀllande en god samverkan mellan förskolan och hemmet.

Att vara ambulanssjuksköterska innebÀr ett stort ansvar som krÀver goda kunskaper bÄde praktiskt och teoretiskt inom flera olika omrÄden. Eftersom det Àr relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig pÄ skadeplats och vad som kan underlÀtta uppgiften. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig pÄ vÀg ut till patienten bÄde praktiskt och mentalt och stÀller höga krav framför allt pÄ sig sjÀlva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr, ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.

I detta arbete studeras förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tvÄ förskollÀrare pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de lÀs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är samt gjort tvÄ observationer pÄ samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare har olika syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Bakgrund: Inom hÀlso- och sjukvÄrden finns tvÄ viktiga budskap för en god och sÀker vÄrd, det ena Àr att vÄrd och behandling ska ske i samverkan mellan vÄrdare och patient och det andra Àr att sjuksköterskan ska utforma individuella vÄrdplaner. Studier visar att individuella vÄrdplaner i hÀlso- och sjukvÄrd i princip Àr obefintliga och att sjuksköterskor istÀllet utformar standardvÄrdplaner. Problem: Risken att arbeta med standardvÄrdplaner Àr att patienternas delaktighet i vÄrden förbises eftersom standardvÄrdplaner utformas i förvÀg genom förvÀntade omvÄrdnadsproblem, till skillnad frÄn individuella vÄrdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. Syfte: Examensarbetets syfte var att beskriva pÄ vilket vis patientens delaktighet framkom i omvÄrdnadsjournalen vid anvÀndning av standardvÄrdplaner, vid vÄrd av patienter med instabil kranskÀrlssjukdom. Metod: En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod anvÀndes för att undersöka sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation av tretton omvÄrdnadsjournaler.

Studien ville visa pÄ sÄngens möjligheter i vÄrdandet. Med en vÀxande Àldre population i vÀstvÀrlden, blir sökandet efter nya evidenta och effektiva vÄrdinterventioner viktiga. SÄngen tar med hela mÀnniskan i vÄrdandet pÄ mÀnniskans villkor. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar till grund. InnehÄllsanalysen resulterade i tre teman;SÄngen skÀnker medgÄng i samverkan, SÄngen genererar förhöjd livskvalitet samt SÄngen tangerar patientens livsvÀrld.

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.