Denna C-uppsats syfte Àr att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjÀnst, frivÄrd, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vÄrdcentraler, i LuleÄ kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten Àr att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig pÄ tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syftet med arbetet var att synliggöra MontessorilÀrares syn pÄ samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma MontessorilÀrare. FrÄgestÀllningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lÀrarna har för förvÀntningar pÄ förÀldrarna till elever som gÄr i Montessoriskola. Urvalet bestod av MontessorilÀrare som var tillgÀngliga, behöriga och verksamma.

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

Bakgrund Vi lever lÀngre, men utsÀtts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa och sjukdom, vilket bland annat beror pÄ att depressioner Àr Äldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nÀtverk. Bland Àldre över 70 Är har 30 % en lÀttare eller svÄrare psykisk sjukdom och/eller ohÀlsa. Detta Àr en stor utmaning för framtidens vÄrd och Àldreomsorg. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet Àr att visa exempel pÄ hur man över verksamhets- och professionsgrÀnser kan arbeta och bemöta Àldre som lider av psykisk ohÀlsa och sjukdom. Jag vill Àven ta reda pÄ vilken roll socialarbetaren kan ha i ett Àldrepsykiatriskt team.

HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

Denna studie Ă€mnar studera ansvarsomrĂ„den, samverkan och upplevda grĂ„zoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anstĂ€llning. Berörda organisationer för denna studie Ă€r Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan, SocialtjĂ€nsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla Ă€r verksamma inom samma organisatoriska fĂ€lt, dĂ„ de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anstĂ€llning, alltsĂ„ samma mĂ„lgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsomrĂ„den. Även samverkan och överlĂ€mningar av Ă€renden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna sjĂ€lva upplever eventuella grĂ„zoner inom det organisatoriska fĂ€ltet.Resultat visar att det framförallt Ă€r mĂ€nniskor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fĂ€ltet. Respondenterna menar dĂ€remot inte att individerna hamnar utanför ansvarsomrĂ„den, utan snarare att de fastnar inom dem.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka frÀmjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar anvÀndas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill ocksÄ se hur eleverna, deras förÀldrar och lÀrarna ser pÄ samarbete mellan skola och hem.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur smÄ barns introduktion till förskolan kan genomföras av lÀrare, samt undersöka hur vÄrdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger pÄ intervjuer med fem lÀrare/förskollÀrare som arbetar inom förskolan samt en enkÀtundersökning med sexton vÄrdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkÀterna visade att begrepp som ofta Äterkom var samverkan, samarbete. BÄde lÀrare och vÄrdnadshavare poÀngterade att kommunikation, förtroende och tillit Àr grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bÀsta i frÀmsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sÀtt samtliga vÄrdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion pÄ förskolan och lÀrarnas bemötande och deras professionella insats.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkansarbetet mellan socialtjÀnsten, polismyndigheten och Äklagarmyndigheten fungerade gÀllande arbetet med unga lagövertrÀdare. Uppsatsens utgÄngspunkt var utifrÄn en fallstudie inom den kvalitativa metoden. Intervjuer utfördes med representanter inom myndigheterna som medförde till en förstÄelse i Àmnet och analyserades sedan med tidigare forskning. Resultatet visade att myndigheterna var nöjda med samverkansprocessen, Àven om vissa delar i processen kunde ha utvecklats till det bÀttre. Den tidigare forskningen framhöll att detta inte fungerade mellan myndigheterna samt att utredningarna enligt § 31 LUL hade brister.

Dagens skola har sin utgÄngspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebÀr att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmÄlen. Ett stöd som finns att tillgÄ Àr elevassistenter. Syftet med denna forskning Àr att öka insikten i lÀrare och elevassistenters syn pÄ samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutÀndan gagna elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lÀrare och tre elevassistenter.

Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. BĂ„de politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys dĂ€r bĂ„de den rationalistiska likvĂ€l som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstĂ„ metoden beskriv den sĂ€kerhetspolitiskaprocessen sĂ„vĂ€l i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rĂ„dande svenska dilemmat rörande civil-militĂ€r samverkan kan hĂ€rledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta pĂ„verkar den breddade sĂ€kerhetsagendan likvĂ€l som nyligenintrĂ€ffade hĂ€ndelser sĂ„som Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rĂ„dandeinstĂ€llningen till problematiken.De konstitutionella förutsĂ€ttningarna redogörs för genom en beskrivning av gĂ€llande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jĂ€mförelse med andra staters lösning pĂ„ problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion dĂ€r ovanstĂ„ende fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu Ă€r lĂ€mplig tidpunkt för förĂ€ndringar i de styrande lagarna i syfte att uppnĂ„en bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete alternativt studier förÀndras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgÄr frÄn ett brukarperspektiv, med fokus pÄ att förstÄ deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förÀndrat deras hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förÀndring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende pÄ samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sammanlagt sju intervjuer, varav fem Àr med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och tvÄ Àr med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som anvÀnds Àr KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förÀndring av första och andra graden samt samverkansteori.

FrÄgan om civil-militÀr samverkan i multinationella insatser har lÀnge diskuterats. I takt med att den sÀkerhetspolitiska situationen i vÀrlden förÀndras, förÀndras ocksÄ instÀllningen som de i multinationella insatser ingÄende aktörerna har till civil-militÀr samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i vÀrlden förÀndrats. Trenden pekar mot fÀrre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militÀra och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir dÀrför viktig.Detta har uppmÀrksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den hÀr uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit sÄ.

Bakgrund: Ett gemensamt radionÀt har nyligen byggts och ambulans, polis och rÀddningstjÀnst ska pÄ detta sÀtt kommunicera med varandra.Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förÀndrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och rÀddningstjÀnst i Stockholms lÀn och om det förbÀttrat patientsÀkerheten. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms lÀn som anvÀnt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkÀt. EnkÀten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jÀmförande design. Resultat: Ca en fjÀrdedel ansÄg att anvÀndarvÀnligheten var lÄg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad anvÀndarvÀnligt. Det var blandade Äsikter om RAKEL underlÀttat samverkan över lÀnsgrÀnser.