Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorerna talar om och beskriver kontakten med social-tjÀnsten, samt lyfta fram viktiga faktorer som rektorerna anser som hindrande respektive underlÀt-tande för samverkan. Ambitionen Àr Àven att undersöka rektorernas upplevelse av professionella grÀnser mellan skola och socialtjÀnst. UtifrÄn detta har tre frÄgestÀllningar formulerats.Vad talar rektorerna om nÀr de beskriver kontakten med socialtjÀnsten? Vilka faktorer anser rektorerna vara frÀmjande, respektive hindrande för samverkan? Hur upplever rektorerna att professionella grÀnser och ansvarsomrÄden upprÀtthÄlls mellan skola och socialtjÀnst?Studien har en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr av sex intervjuer med rektorer frÄn olika skolor runt om i Göteborg, alla med erfarenheter kring samverkansarbete med socialtjÀnsten. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts för att analysera det insamlade och bearbetade materialet Àr olika teorier om samverkan, samt teorier och begrepp ur professionsforskningen.

Forskning inom missbrukarvÄrden visar att eftervÄrden har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjÀnsten och pÄ behandlingshem sÄg pÄ betydelsen av eftervÄrd, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick frÄn frÄgor kring vad intervjupersonerna ansÄg som betydelsefulla eftervÄrdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervÄrden. Vi anvÀnde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhÀlligt pÄ att eftervÄrdsinsatserna var viktiga för att bibehÄlla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och lÄngsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med mÀnniskohandelns kvinnliga offer. Trafficking Àr vÀrldens tredje största orga-niserade brottslighet och Àr mycket tidskrÀvande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lÀmnar sina hemlÀnder Àr att det utlovas ar-bete med goda förtjÀnstmöjligheter i andra lÀnder, dÄ dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lÀtt offer för mÀnniskohandeln. För att kunna utröna omstÀndighe-terna betrÀffande samverkan har vi anvÀnt oss av Ärs/lÀgesrapporter frÄn polisen, artiklar, förelÀsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbÀttra arbetet mot mÀnniskohandel dÀr de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nÀtverk - Samverkan mot Trafficking.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestÀmmelser som stÄr i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjÀnst. Den nya sekretesslagstiftningen Àr gjord för att vara lÀttförstÄdd och lÀttillgÀnglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska dÀrför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa tvÄ myndigheter och vidare beskriva hur och nÀr sekretessbestÀmmelser ska gÀlla eller inte. Det Àr viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar nÀr allmÀnna handlingar inte lÀngre ska vara offentliga Àr tydlig och följer samhÀllsutvecklingen..

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten dÄ CBRN-hÀndelser intrÀffar i det svenska samhÀllet samt hur dessa dokument pÄverkar den civil-militÀra samverkan. Dokumenten har analyserats utifrÄn en teori om organisationers grÀnser och anknutits till en verklig CBRN-hÀndelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers grÀnser kan anvÀndas för analys av civil-militÀr samverkan vid krishantering i allmÀnhet. Specifika hÀndelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

Denna uppsats Àr en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet MilitÀrregion syd (MR S). Uppsatsen bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem lÀnsstyrelser inom i MR S samt med tvÄ representanter frÄn MR S. Materialet har kategoriserats utifrÄn en analysmodell skapad utifrÄn Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsÀttningar för samverkan och visar pÄ beroenden mellan dessa förutsÀttningar. FörutsÀttningar anvÀnds för att kategorisera och jÀmföra svaren frÄn lÀnsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur vÀl dessa förutsÀttningar uppfylls och om de har samma syn pÄ förutsÀttningarna.

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att frÀmja sprÄkutveckling samt förebygga och möta lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivinlÀrning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. MÄlgruppen har bestÄtt av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass, skolÄr 1-2 samt specialpedagoger.

Kryssningsindustrin Àr en dyna-misk bransch som Àr under stÀndig förÀndring och utveckling. Branschens stora problematik Àr avsaknaden av en fÀrdigproducerad produkt pÄ kryssnings-destinationerna. Alla mÀnniskor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenÀren kommer i kontakt med pÄ destinationen Àr med och pÄverkar resenÀrens helhetsintryck. Detta innebÀr att samverkan mellan olika aktörer Àr nödvÀndigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nÄ gemensamt uppsatta mÄl och visioner, samt att ta tillvara pÄ de olika resurser, mÀnniskor och relationer som interagerar pÄ en kryssningsdestination.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesÀrskolans verksamhet nÀr det gÀller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lÀrare och rektorer inom skolformerna gymnasiesÀrskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. UtifrÄn dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt frÄn ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som Àr ett perspektiv dÀr samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna stÄr i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstÄ hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lÀrare och rektorer och hur detta pÄverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hÀmtar sin inspiration frÄn fenomenografin vars grund Àr att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt mÀnniskors olika sÀtt att uppfatta sin omvÀrld. Datainsamlingen Àr gjord med hjÀlp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare verksamma inom gymnasiesÀrskolan och gymnasieskolan i tvÄ kommuner i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med den hÀr studien var att i ett mÄngkulturellt omrÄde undersöka idrottslÀrarens och idrottsledarens instÀllning till samverkan inom Idrottslyftet. FrÄgestÀllningar var följande:Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottslÀraren med samverkan?Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan? Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslÀrare och tre idrottsledare verksamma i mÄngkulturella omrÄden. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn ad hoc-metoden.Resultat: IdrottslÀrarna ser samverkan som ett sÀtt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samverkansformer. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför vilka former som frÀmjar samverkan samt vilka eventuella hinder som finns. För att kunna ta del av lÀrarnas uppfattningar har vi gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av styrdokument och relevant litteratur samt fördjupas utifrÄn ett kunskapssociologiskt perspektiv.