The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken..

Svenska konstskatter i faraTusentals verk försvunna i landets kommunerSkulpturer i skolkorridorer och tavlor på tjänstemannarum. Vår offentliga konst, finansierad av skattepengar, är ett museum dit ingen behöver lösa inträde. Men konst för miljarder riskerar att gå förlorad och antalet försvunna verk är alarmerande.Kontrollen över kommunernas konstsamlingar brister på flera punkter. Enligt vårenkätundersökning som skickats till samtliga 290 kommuner, är det mer än tredjedel av de 192 som svarade som inventerar sällan, och inte har sett över sin konstsamling på fem år eller mer. Elva kommuner vet inte ens när konsten senast setts över.

This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site.The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors.

Uppsatsen är en historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus på målningar och teckningar.I uppsatsen visas två skilda synsätt på fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen får förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men även en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnärer från tidigare epoker. I många fall visar de en uppenbar kärlek till fin konst, samtidigt som de är väl medvetna om skillnaden mellan det äkta och det falska. Deras avslöjare är kritiska till verksamheten.

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studienförsöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer iläroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns enöverensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras iläromedlen.

Samtida, kritisk design som företeelse är ett, om inte helt nytt, ändå moderniseratfenomen inom det designkulturella området som under kort tid blivit tämligen utbrett. Undersökningens syfte är att få en fördjupad kunskap för området för mig som blivande lärare inom design. Det känns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om områdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom området samtida kritisk design. Litteraturstudier hjälper till att synliggöra utmärkande teman, frågeställningar och arbetssätt inom området.

I det här arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll. Argumentationen bygger på frågorna; varför är det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter arbeta med konstnärliga värden? I arbetet kommer jag även att presentera konstnärliga utgångspunkter som är relevanta för en landskapsarkitekt att arbeta utifrån i skapandet av en mer meningsfull och konstnärlig landskapsarkitektur..

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys.

Med utgångspunkt från fyra olika verk av den amerikanske konstnären Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jämförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att påverka superreaalisterna. Ett annat syfte är att försöka ge ord åt konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gå djupare in på ett område och på så sätt lära sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra ämnen.Frågeställningar som diskuteras i min fördjupning är: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med två- och tredimentionell konst utgående från självupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet..

Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen.