Det finns idag många olika sätt att benämna och utföra utvecklingssamtal. En av de Samtalsmodeller som den senaste tiden nått framgång inom området är Amforas Samtalsmodell Komfortgränsen(R). Denna studie är en beskrivning av hur medarbetare upplever utvecklingssamtal som förs i grupp enligt ovan Samtalsmodell samt vilka effekter av gruppdialogen som erfars. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Medarbetarna beskrev tre övergripande delar: gruppdynamiken och processen, effekter av gruppdialogen och gruppdialogens effekt på organisationen.

Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollärares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frågeställningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen när det gällde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var från början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. Därefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska påbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna på densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom några förekommande Samtalsmodeller och röster om handledning.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären Samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat.

Varje år begår mellan 40-50 ungdomar i ålder 10-19 år självmord. Sedan 1979 har det skett en minskning av antalet självmord med över 30 procent. Denna minskning har skett i alla åldersgrupper förutom i ungdomskategorin. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att ta fram en Nationell plan för självmordprevention. Anledningen till detta är att antalet självmordsförsök och självmord börjat öka igen.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas Samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) Samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information.

Rehabilitering är en process som bland annat hjälper klienten att återgå till arbete och även skapa en förändring i livet. Arbetssättet sker på olika sätt i avsikt att klienterna ska kunna uppnå det som krävs för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningens fokus är sjukskrivning, då detta skapar ett hinder för människan att komma ut på arbetsmarknaden. I den här studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med sina klienter för att hjälpa dem att finna motivationen till att återgå till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid på rehabiliteringen på Arbetslivsresurs. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare och fem klienter.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt vägledare bemöter personer med psykisk ohälsa samt på vilket sätt dessa ger stöd för att hjälpa individen att gå vidare till sysselsättning. Dessutom vill vi undersöka på vilket sätt personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet och stödet vid vägledningssamtal. Arbetet utgår utifrån två perspektiv för att få en så bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vägledningssamtal med personer som lider av psykisk ohälsa. Detta är av intresse för oss då psykisk ohälsa ökar och är idag det näst största hälsoproblemet i Sverige. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vägledare som i sin profession möter personer med psykisk ohälsa och tre personer som lider av psykisk ohälsa.

Sexualiteten är en integrerad del av oss alla, men trots det är detta ett ämne som alltförofta negligeras i vården. WHO fastställde 1975 att problem med sexualiteten ärviktigare och mer genomträngande för individers hälsa än vad man tidigare tillstått.PLISSIT är en Samtalsmodell som är användbar när man skall prata om sexualitetoch den är ett ramverk för att underlätta samtalet. Denna litteraturstudies syfte var attta reda på vad PLISSIT-modellen innebär och hur sjuksköterskan kan använda sig avden när hon eller han skall prata om sexualitet med patienten. Frågeställningar somskall besvaras är när det är lämpligt att ta upp frågor av sexuell karaktär och vemsansvar det är att ta upp frågor kring sexualitet, vad det finns för hinder och möjligheterhos sjuksköterska respektive patient och hur man kan formulera frågor på PLISSIT-modellens olika nivåer. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar ochmetoden har varit en blandning av deduktiv och induktiv ansats med PLISSITmodellenskategorier som utgångspunkt.

Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter ? gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod.Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ?samtalstyper? samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet.Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning.

I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvägledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika länge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i läroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nämnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.