Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa. Det är den tredje vanligaste orsaken till att söka hjälp i primärvården. Livsförändringar kan leda till psykisk ohälsa och samtalsbehandling kan vara exempel på bearbetning för att förbättra hälsan. Primärvården är den första instansen till psykisk omvårdnad och en av dess uppgifter är förebyggande hälsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primärvården vid psykisk ohälsa samt vad patienterna upplevde av samtalet.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptäcka barn som blivit våldsutsatta och det är en svår uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation är ett villkor för att hjälpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och säkerhet är ett viktigt stödjande element för att kunna hjälpa ett våldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förändra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med våldsutsatta barn.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur dagspressen framställer och debatterar skolbiblioteket gällande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmänheten därigenom får att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som är en textanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nätverk. Teoretiska utgångspunkter kommer från diskursanalysen, domänanalysen och nätverksanalysen. Tidsmässigt är uppsatsen fokuserad på tiden efter lagändringen 2011. Inom problemområdet kan man se en diskurs kring tillgång till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.   Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Syftet med denna studie är att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att samtala och kommunicera med elever och därmed få en djupare förståelse för faktorer som påverkar mötet med eleven. Studien baseras på intervjuer med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. I analysen framkom temat: att göra eller att vara i samtalet samt fyra subteman: att ha ett respektfullt bemötande, att skapa ett kommunikativt rum, att använda sina erfarenheter och att vara närvarande i mötet. Resultatet visar att när skolsköterskan använder sig av reflektion får hon en användbar erfarenhet inför kommande samtal.

Inledning: Då språket är en grundläggande faktor i det psykoterapeutiska samtalet är det av intresse att få mer kunskap om dess betydelse.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av det verbala språkets betydelse i det psykoterapeutiska samtalet, detta framkom genom psykoterapeuternas syn på språkutveckling och eget språkanvändande, patienters språkutveckling och språkanvändande och svårigheter i psykoterapi.Metod: Studien använde en kvalitativ metod och intervjuade fem leg. psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.Resultatet visar att psykoterapeu-terna genomgående ser på det verbala språkanvändandet som något som har en rörelse i psykoterapeuternas användande av eget språk, utifrån teorier om patientens språkanvändande. Språkutvecklingen hos patienten anses härröra från både relationen vårdare-barn och i vilken social kontext som barnet vuxit upp. Patienter som innan psykoterapin haft svårigheter i språkanvändandet vilket försvårat deras livssituation, förbättrar sitt språkanvändande efter en fullföljd psykoterapi. Detta i sin tur resulterar i förändrade relationella och sociala färdigheter.Diskussion: Psyko-terapeuternas fokus var riktat mot patientens språkutveckling och språkanvändning och hur detta sedan påverkar hur psykoterapeuten använder sitt språk.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Det här självständiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns språkutveckling.Syftet är att undersöka hur förskollärare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet på förskolan. I undersökningen vill vi även studera förskollärarens upplevelse av vilken påverkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns språkutveckling.Studiens teoretiska utgångspunkter är kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning påvisar att det är många faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. Förskollärarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla måste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet är av betydelse för hur barnet tillägnar sig språket.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.