Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård.

Syftet med vår studie var att belysa bakgrunden till den individuella utvecklingsplanen och hur lärare i praktiken arbetar med den i relation till de demokratiska uppnåendemålen. Vi valde att göra en kvalitativ studie i vilken vi intervjuade ett antal lärare som arbetat före och efter IUPns införande 2006. Det framkom ett resultat som pekade på att det rådde både säkerhet och osäkerhet i arbetet med IUP. Några anser att IUP har ökat elevens medinflytande medan andra påstår raka motsatsen. Samtliga pedagoger menade att det inte är IUP som pappersdokument som är det viktiga utan det kompletterande samtalet som hålls.

Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. Att eleven tränas i att nå ett ?större språk? är angeläget inte minst för en svensklärare som skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer från föräldrar och inte är aktivt deltagande.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka coaching utifrån ett lärande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det är en växande marknad där fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgått ett coachingförlopp. Resultatet visar på att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en på sitt sätt har uppnått resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero på coachens metoder, frågemetodiken och samtalet.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

ABSTRACT Lotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö Högskola Många elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur utvecklingssamtal sker ute på skolorna, om lärarna följer de riktlinjer som finns. Vi har gjort en jämförelse med hur utvecklingssamtal genomförs ute på skolorna, vi har använt oss av enkätundersökning som har besvarats av mellanstadielärare. Vår undersökning visade att inte alla lärare fullt ut använder utvecklingssamtal enligt de riktlinjer som finns. Alla använder sig inte av en mall, därför kan viktiga samtalspunkter om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling missas. Lärarna hade inte den grundliga utbildning inom utvecklingssamtal som vi anser man behöver för att genomföra samtalet enligt de riktlinjer som finns.

Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att tillämpa ett klientcentrerat arbetssätt. För att studera detta intervjuades sex yrkesverksamma distriktsarbetsterapeuter inom Norrbottens Läns Landsting, med mellan 1½ och 17 års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?att etablera en god relation?, ?att klienten är delaktig? och ?att utgå ifrån klientens önskningar och behov?.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete.Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven.

Syfte & Forskningsfråga:Syftet med denna studie är att förstå hur regionala flygbolag arbetar med elektronisk word-of-mouth (eWOM) genom att undersöka och analysera på vilket sätt företag kan arbeta med eWOM, vilken betydelse eWOM har för tjänster inom turismsektorns privata marknad samt vilket inflytande konsumenter har genom eWOM. Med syftet i baktanke formulerades forskningsfrågan: Vilken betydelse har eWOM för företag inom turismsektorn och hur kan de använda eWOM i sin marknadsföring? Metod:I denna studie har vi använt oss utav en kvalitativ metod för att ha möjlighet att få en djupare förståelse för det valda forskningsämnet. Redan från början av studien har vi haft ett växelspel mellan teori och empiri, varför det abduktiva synsättet har använts. Vidare har empiriska data samlats in genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer tillsammans med användandet av en intervjuguide för att till viss del kunna styra samtalet men samtidigt få mer flexibilitet där respondenterna haft möjlighet att svara fritt.

Syftet med det här examensarbetet är att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har också tagit reda på hur föräldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utsträckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som har sina barn i grundskolans tidigare år. Mitt mål är inte att generalisera utan att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina känslor och erfarenheter. Mitt resultat är att föräldrar i väldigt hög utsträckning är positivt inställda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska små, men betydelsefulla förändringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bättre samtal för alla inblandade..

Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vår studie visar att föräldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

I denna uppsats jämförs kommunikationen mellan luffarna i Harry Martinsons Vägen till Klockrike och Stig Dagermans Bröllopsbesvär. Diskussionen förs utifrån ett kommunikationsanalytiskt perspektiv. Det som studerats är hur de båda författarna har använt sig av para- och extralingvistiska signaler för att få fram en naturlig samtalssituation samt om ordklassfördelning i samtalsspråket, repliklängder etc. motsvarar autentiskt samtalsspråk. Dagerman anklagades för att ha plagierat Martinsons luffare men uppsatsen visar att så inte skett vad det gäller samtalsspråket eller strategierna för att få fram en naturlig samtalssituation.