Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollärares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhålls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lärande. Studien baserades på kvalitativa intervjuer där fem förskollärares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrån tre forskningsfrågor. Resultatet visar en allmän uppfattning av reflektionen där ett fördjupat lärande och kritiskt reflekterande förhållningssätt kan möjliggöras, men som i dagsläget befinner sig på en alltför ytlig nivå.

Anledningen till vårt forskningsarbete var att finna kunskap hur pedagoger arbetar med barns svenska språkutveckling i en mångkulturell förskola. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, där språket är en viktig del.Metoderna vi använde oss av i vår undersökning var förutom litteratursökning, enkäter med skriftliga intervjufrågor samt observationer. I vår studie framkom vikten av dialog, samtalstid och modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Om detta var både pedagoger och författare samstämda i sin övertygelse.Har barnen en bra grund att stå på, tar de till sig kunskap på ett bättre sätt och kan lättare få kamrater. Ger vi barnen en språkligt rik miljö där de tillåts vara delaktiga i samtalet samt att vi lyssnar på dem, då sker oftast en god språkutveckling i det svenska språket.

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hälsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter använder sig av natur och trädgård men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohälsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ?automatiskt? och i förlängningen med positiva förtecken.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Over the past few years the Åland islands have attracted growing internationalattention as an example of how to successfully secure the position of a minorityregion, and in the current situation the government of Åland has an intention toextend the efforts of spreading the example of Åland. The purpose of this essay isto shed light on the political discussion about the example of Åland, andinvestigate the underlying political reasons for emphasizing the example of Ålandinternationally. Through interviews with leading politicians on Åland I analyzeÅland as a norm entrepreneur. The research shows that besides altruism, selfinterestis a factor behind emphasizing the example of Åland. The essay showsthat the theory of norm entrepreneurship also can be applied on an autonomousarea, but instead of influencing international organizations themselves, theautonomous area use norm entrepreneurship as a tool for influencing domesticpolitics..

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust.

Undersökningens syfte är att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form är och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden är 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar också upp vilka samtida debatter och samhällsangelägenheter man etablerat den svenska formen i och hur man använt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhällsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berättelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförändrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Hälsans Stig är ett koncept för en promenad- och motionsslinga som i Sverige initieras av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund tillsammans med landets kommuner. De har i dagsläget anlagt 110 stigar i städer runtom i landet. Stigen anläggs för att uppmuntra människor i alla åldrar till att motionera samt att förebygga hjärtkärlsjukdomar. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur konceptet Hälsans Stig kan appliceras på en svensk stad. Ett förslag på var i staden stigen kan placeras och dras presenteras. Jag valde Uppsala som plats eftersom staden idag saknar denna stig.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsom elevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olika perspektiv. Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år.

I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum.

Syftet med min magisteruppsats är att undersöka om arabisktalande tolkanvändare och tolkar tycker att skillnaden mellan arabiska varieteter kan påverka kommunikationen mellan dem under det tolkade samtalet eller inte. Studien är begränsad för att bara fokusera på de två samtalsparternas bedömning och uppfattning av varietetsskillnad. Enkätundersökning användes som metod, där enkäten vänder sig till de nämnda två grupperna, för att ta reda på vad samtalsparterna själva tycker om påverkan av varietetsskillnaderna. Resultatet visade att tolkarna och de arabisktalande tolkanvändarna inte har samma bedömning och uppfattning om påverkan av varietetsskillnad. Det visade också att både tolkar och arabisktalande tolkanvändare anser att varietetsskillnad kan påverka kommunikationen mellan dem och att påverkan är variabel, för att den beror på varietetsskillnad, dvs.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns språkutveckling i förskolan, vilket arbetssätt, metoder och material de använder. Syftet är också att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgång till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i ämnet, och med hjälp av intervjuer och frågeformulär sökte vi svar på våra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

I skolan uppstår dagligen olika konflikter emellan elever, därför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer påverkar också hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och när under skoldagen som den inträffar.Studien tar reda på vilka strategier som några pedagoger använder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstår. Syftet är att ta reda på några olika strategier och reflektera över dessa.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar på att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet är ett ständigt pågående arbete. När det gäller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende på situationen.

Det här arbetet tar upp vilken syn på problemlösning som arbetssätt som lärare i de tidigare skolåren har ute på skolorna. Arbetet behandlar även hur och i vilken utsträckning problemlösning används i lärarnas undervisning. Metoden som används i arbetet är en i huvudsak kvalitativ intervju med sju lärare från lika många skolor. I vissa fall har även observation och kompletterande samtal använts. Undersökningen visar att både lärare och forskare är tämligen överens om vad ett problem är, de menar bland annat att ett problem ska vara en utmaning och kräva en ansträngning av eleven.