Sökresultat:
501 Uppsatser om Samtala - Sida 17 av 34
Tyst kunskap, ledarskap och kommunikation i klassrummet.
Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen.
Skolsköterskors erfarenheter av att samtala med barn om våld i hemmet- med stöd av hälsoenkät
Thirteen percent of the Swedish children declare that they have been beaten by their parents or other adults. While interviewing these children it has been discovered that they want adults to talk to them more about the violence they have experienced. Through intense research the understanding of the importance of asking patients about violence has deepened, during the last years and this year a new Swedish law has been instituted about the matter. The Swedish school nurses work shall be health promoting and preventive, due to the Swedish law about schooling. In this work the school nurses have an institutionalized task in performing health consultations with every one of the Swedish children.
Närståendes upplevelser i möten med vårdpersonal inom äldreomsorgen: en litteraturstudie
Äldre människor kan på grund av demens eller andra orsaker ha svårighet att uttrycka sina behov. Närstående utgör då en viktig länk mellan dem och vårdpersonal och är ofta en outnyttjad resurs för de äldres livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser i möten med vårdpersonal när de har en äldre anhörig som tillfälligt vistas för avlastning på vårdinstitution eller bor i ett särskilt boende. För att få fördjupad kunskap söktes artiklar via referensdatabaser. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte.
Har etnicitet betydelse? En studie av sex mammors möte med en Mini-Maria mottagning
Mini-Maria Nordost är en av fyra öppenvårdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 21 år och även till deras anhöriga. Syftet med min uppsats är att undersöka hur föräldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie där sex mammor har intervjuats, fyra med utländsk bakgrund och två med svensk bakgrund. Frågeställningarna handlar om i vilken mån man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att växa upp i en annan familjekultur än den svenska påverkar hur man hanterar bekymmer med tonårsbarns drogmissbruk.
Dans och rörelse ? ett språkfrämjande verktyg i grundsärskolan?: Dans och rörelse som verktyg för barns språkutveckling i ämnet svenska i grundsärskolan
Syftet med undersökningen är att problematisera och analysera om dans och rörelse kan användas som verktyg för att främja elevers språkutveckling i ämnet svenska. Eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskap i det svenska språket genom uttrycksformerna dans och rörelse. Genom att intervjua, Samtala och planera tillsammans med klassens lärare har dansade svensklektioner genomförts med en elevgrupp i grundsärskolan. Kommunikationen som har funnits mellan danslärare och klasslärare anser vi vara väsentlig för att en språkfrämjande dansad svensklektion ska kunna genomföras.Genom inspelade kvalitativa intervjuer har de transkriberade intervjutexterna analyserats enligt ett hermeneutiskt perspektiv. God validitet och reliabilitet har upprätthållits under arbetets gång.
Möjliga hinder för sjuksköterskan att samtala om våld i nära relationer med den våldsutsatta kvinnan
Våld i hemmet är, och har alltid varit, en fruktansvärd realitet för många kvinnor.Antalet misshandlade kvinnor i dagens samhälle uppgår årligen till flertalet tiotusenmen långt ifrån alla fall anmäls till polisen. Kvinnovåldet sker oftast i hemmet och imycket stor del av fallen är den misstänkte förövaren en manlig bekant till kvinnansom hon har eller har haft en nära relation till. Våldet mot kvinnor kostar samhälletcirka tre miljarder kronor per år. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vadsom från sjuksköterskans sida kan utgöra möjliga hinder för samtal om våld i närarelationer då en våldsutsatt kvinna söker vård. Omvårdnadsteoretikern JoyceTravelbees fokus på mötet mellan sjuksköterska och patient, och denkommunikation som kan användas som ett redskap för att uppnå omvårdnadens mål,ligger till grund för detta arbete.
Se vår sorg ?När det otänkbara inträffar, att vara förälder till ett barn som drabbats av leukemi?
När ett barn får diagnosen leukemi är det de flesta föräldrars mardröm. Som förälder vill man in i det sista hålla hoppet levande, men i var fjärde familj inträffar det otänkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebär för föräldrarna en förändrad livsvärld och ett outhärdligt lidande. Trots den värsta smärtan lyfts positiva händelser fram som belyser att föräldrarna kan känna hopp och glädje även när det är som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjälpa föräldrarna att uthärda sorgen är det viktigt att skapa kunskap om de känslor och reaktioner som föräldrarna kan uppleva.
Medling : ur ett brottsofferperspektiv
Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans Samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.
Spår av en andlig närvaro : tre verk av Hilma af Klint, Monica Sjöö och Ulf Rollof möter en grupp ungdomar
Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benämner uppsatsen ?Spår av en andlig närvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien från det mänskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag ställer sedan frågan.
Lek i ett mångkulturellt samhälle
Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt Samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.
"Alla kan med kiwi" : n studie om hur pedagoger upplever kiwimetoden som läsinlärningsmetod i årskurserna F-2
Uppsatsen behandlar kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att Samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden.
Samtal i livets slutskede : sällan bota, ofta lindra, alltid trösta
Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.
Ljudmiljön i musiksalen : trummornas ljudvolym
Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.
De e gotländske de ska va! : En uppsats om gotländska ungdomars dialekt.
Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått Samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -a (säger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (säger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).
Personsäkerhet i rättsprocessen
Skulle du våga vittna, ställa upp och berätta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra åtgärder från gärningsmannen? Det råder vittnesplikt i Sverige med ett fåtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vårt rättsystem och de har ett stort ansvar. Det är viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rättsprocess som är tillgängliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara väldigt utsatt för påtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.