Sammanfattning Titel: To be or not to be a leader! ? Hur utvecklas ledarkompetens?Författare: Ann-Sofie Larsson & Emma StåhlrosNyckelord: Ledarskap, Lärande, Feedback, Reflektion, Supplemental Instruction, Lyssnande, Ledarkompetens, Insikt Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledarkompetens kan utvecklas genom praktisk tillämpning med hjälp av olika utvecklingsverktyg som använts i kursen Lärande ledarskap. Syftet är vidare att undersöka kursstudenternas utveckling av ledarkompetens. Vi vill fånga upp den process som de genomgått med hjälp av följande frågeställning: Hur utvecklas ledarkompetens med hjälp av praktisk tillämpning? Metod: För forskningsfältet som vi valt att studera lämpar sig ett kvalitativt angreppssätt.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde.

Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem världen över. Drygt en miljard människor är överviktiga och inte mindre än 2,8 miljoner dör varje år på grund av komplikationer till övervikt och fetma. Det är ett folkhälsoproblem som har drabbat Sverige i allra högsta grad, då mer än hälften av männen och över 40 % av kvinnorna är överviktiga. Därför är det viktigt att med tillräcklig kunskap och rätt verktyg hjälpa dessa människor att göra en livsstilsförändring och gå ner i vikt. Motiverande samtal (MI) är en metod som används just för att motivera människor till livsstilsförändringar och ge dem det stöd och den hjälp som behövs för att ändra sitt beteende.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping.Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vår slutpraktik på två olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vårt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde väcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. Vår metod gick ut på att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda områden rörande etik och moral. För att se om vi uppnått det syfte vi eftersträvat har vi använt oss av loggböcker, enkät och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förändringar i klassens beteende.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.

Effektiviteten av manualiserad Motivational Interviewing prövades i en experimentell design. Gymnasieelever med hög frånvaro (n=89) blockrandomiserades till antingen två sessioner Motivational Interviewing eller någon av de två kontrollgrupperna, som erhöll validerande samtal respektive ingen intervention. Den beroende variabeln utgjordes av förändring i frånvaro som rapporterades av de deltagande skolorna. Utöver detta användes School Refusal Assessment Scale för att undersöka orsaker till frånvaron. University of Rhode Island Change Assessment användes för att mäta motivation enligt Prochaska och DiClementes förändringsmodell.

Språket är ett av människans viktigaste redskap. Vi har sett under verksamhetsförlagd utbildning på olika förskolor, hur viktigt det är att barnen har ett språk. Att kunna uttrycka sig och för att kunna förstå andra, är av stor betydelse i bland annat leken. Syftet med studien var att belysa hur barns språk stimuleras på förskolan. Frågeställningarna är: Hur förs språkutvecklande samtal på förskolan? Hur ser den språkliga miljön ut? Vilka språkliga aktiviteter förekommer? Metoden är en kvalitativ metod.

Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevreflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevreflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel.