Our study emanates from a socio?cultural perspective on learning and aim to describe and comparetwo different upper secondary school classes and their work with information literacy as a socialpractice in project work and their use of ICT (information and communication technologies). Thequestions at issue in the study are; how the pupils handle information seeking processes, whatdifferences and similarities can be observed in the two social practices and which consequences thesedifferences have in an project work environment.Our choice of research methods to collect data consists of both observations and interviews withpupils and teachers. The interviews performed in the study can be categorized as qualitativeinterviews, and in addition we recorded and took notes during the interviews and transcribed thematerial.The study shows the importance of a good learning environment when it comes to working withinformation seeking processes, that the instructor?s role is of outmost importance and that the pupilsfundamental knowledge of information seeking processes and their information literacy are keysuccess factors when it comes to project work linked to ICT to be productive.

Denna studie syftar till att unders?ka hur entrepren?rer upplever och f?rh?ller sig till motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor. F?r att uppn? syftet valdes en induktiv kvalitativ ansats med hermeneutiskt f?rh?llningss?tt inom h?lsovetenskap. F?r att f?rst? hur entrepren?rer upplever motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor, beh?vs en ansats som behandlar deltagarnas egna perspektiv.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka två elevhälsoteams samtal kring elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar studien ämnar undersöka är vilka diskurser som framträder inom elevhälsoteamens samtal och vilken som är den dominant rådande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angreppsättet med utgångspunkt i Foucaults diskursanalys. Språket är centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhålls för sanningar medan andra hålls tillbaks och makten att definiera diskursens innehåll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell används, nämligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på människors förmåga att leva och inse värdet av att verka i en kulturell mångfald. I ett mångkulturellt och demokratiskt klassrum är samtal en viktig komponent. Genom samtal får varje medborgare möjligheten att uttrycka sina åsikter för att sedan överväga egna och andras åsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta del av andras åsikter är en grundförutsättning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Huvudsyftet med studien är att studera och analysera hur muntlig kommunikation används som redskap för inlärning i andraspråksundervisning ur ett lärarperspektiv samt hur läroplanens utsagor speglar sig i andraspråksundervisningen.

När Energimyndigheten 2008 frågade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrågade inte namnge en enda förnybar energikälla. Användandet av förnybar energi är en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nå en hållbar utveckling i framtiden. FN framhäver även vikten och behovet av att undervisa om hållbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikällor som förekom i läroböcker för grundskolans senare år och gymnasiet. Detta för att få en uppfattning om hur lärare kan använda läroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av energikapitlet i olika läroböcker där vi har studerat hur området förnybar energi presenterades, bland annat utifrån perspektivet scientific literacy.Våra resultat visar signifikanta skillnader mellan läroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare år. Bland annat presenteras många fler energikällor i läroböckerna på gymnasiet, och de presenteras även på ett sådant sätt att de ingriper flera områden av perspektivet scientific literacy.

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer..

Syfte och frågeställningarStudien avser att kvalitativt undersöka det praktiska arbetet med motiverande samtal för personer med depression ur behandlares synvinkel, avseende uppfattningar, förhållningssätt samt erfarenheter.-          Hur tillämpas motiverande samtal på personer med depression av olika behandlare, avseende upplägg, genomförande och uppföljning?-          Vad har behandlare som använder sig av motiverande samtal på personer med depression för erfarenhet av det?-          Vad har behandlare för förhållningssätt till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet?MetodKvalitativ forskning med intervjuer. Informanterna var fyra behandlare från nätverket MI Nordic, som tillämpade motiverande samtal för personer med depression. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades deduktivt genom kvalitativ innehållsanalys. ResultatBehandlarnas tillvägagångs- och förhållningssätt av motiverande samtal för personer med depression var likartad även om vissa variationer förekom. Samma var det med deras erfarenheter gällande styrkor, svårigheter och effekter.

The object of this master's thesis is to study students writtenappendixes for their first-year-essay, (A-uppsats). In theappendixes the students are asked to describe their search forinformation within five areas; strategy, resources, terminology,analysis and usefulness. The appendixes for the years 2006-2009are studied, 184 appendixes consisting of one A4 page each.This thesis focuses upon the study of resources, processes andfeelings displayed in the appendixes. The theories of Tom Wilson,Carol Collier Kuhlthau and Louise Limberg are used, as results ofother studies within the area. Connections with theories oninformation literacy are also made.The results show that students usually do as they are instructed bylibrarians if it is profitable for their studies.

Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni.

Det sociokulturella perspektivet på lärande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken är att individens utveckling och lärande sker i interaktion med andra och där har samtalet en stor betydelse. Därför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat på hur samtalet försiggår i svenskundervisningen. Vi har även diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hänsyn till när man som lärare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgår från lärarens perspektiv.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare.

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna Lejonhjärta? kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta..

Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkät, användes som datainsamlingsmetod.

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy.This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy.