Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och språk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lärare för skolår 7-9. Intervjuerna handlar om hur lärarna använder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mån de anser att språket har en grundläggande betydelse för lärandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen är att lärarna i de samhällsorienterande ämnena och språk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lärande än lärarna i naturorienterande ämnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det är viktigt att lärare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det påverkar huruvida eleverna får rätt förutsättningar att arbeta efter läroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift..

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur behandlare upplever, tänker och berättar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad påverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?Vår undersökning gäller både behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid på särskilt anvisad plats och eller med ett särskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis när man diskar eller åker bil, där man som personal inte har ett annat syfte än att interagera och relatera. För att få fram de anställdas upplevelser av detta så har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har använt symbolisk interaktionism som teori för analysen då det är interaktion mellan människor vi fokuserar på, med fokus på behandlaren.Vi har funnit att det inte går att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig då man blir genomskådad om man följer en mall och inte är sig själv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som består i en plan att skapa förändring hos ungdomarna.Något som visade sig vara väldigt betydelsefullt för samtalet är i vilket rum det utspelar sig.

The purpose of this work is to explore how to work with early reading and writing and find out what really comes first of the two. The work also involves the best known literacy learning methods and deals with methods to work around reading and writing. I have read previous research on the subject and watched a movie from our AV-central on children?s early language development. It includes an interview with two professors of education, Mats Myrberg and Mats Ekholm where they talk about the pros and cons of early learning literacy. My research is based on literary sources and interviews with educators who work with reading and writing in the early years. The results showed that even if a teacher tries to work with early writing skills we still remain in the traditional school, beginning with learning how to read.

Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner?s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna.

Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur elever i årskurs 1 skapar multimodala berättelser med hjälp av digitala verktyg, i detta fall läsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrån följande frågeställningar:Hur kombinerar elever olika teckenvärldar i digitalt berättande?Vilken betydelse har bilden i berättelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrån ett språkutvecklande synsätt utifrån områdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju använts som metod.Resultat: Studien kunde påvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva läsare och val av teckenvärldar. Studien visade även att bilden har en central plats då elever i årskurs arbetar med digitalt berättande..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den.Frågeställningarna var:Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Vilka kan svårigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal?Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pågående behandling?Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett på intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har eftersträvat en röd tråd i det material som har framtagits efter intervjuerna där en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts.

En ohälsosam vana eller livsstil kan innebära stora samhällsekonomiska påfrestningar och ett stort personligt lidande. Isjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att främja hälsa och minska lidande. Syftet med den här systematiska litteraturöversikten var att beskriva motiverande samtal som omvårdnadsintervention vid livsstilsförändringar. Genom sökning i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo återfanns de analyserade studierna. Studierna analyserades utifrån en metod utvecklad för att ta fram litteraturöversikter.

BAKGRUND:Denna studie har fokuserat på samtalets betydelse för barns lärande. I bakgrunden beskrivsvad som är viktigt i ett samtal, de grundläggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan användas av lärare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs såväl som den språkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lärandet. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen då samtalet är ett sorts samspelmellan människor där det kan ske ett lärande.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka om lärare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslärande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om människors tankar om sin omvärld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lärare och barn alltid är något bra och ofta är detnågot lärande. Det som studien har visat som de största områdena där samtalet ger ett lärandeär, barns språk, jaguppfattning och kunskapande.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka områden motiverande samtal kan användas av personal inom hälso- och sjukvård i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmågor personalen som använder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgå livsstilsförändringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var från åren 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal använder motiverande samtal till att implementera förändringar gällande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stärka dessa förändringar och det visade sig även vara ett bra komplement till beteendeinterventioner.

Author: Elisabeth Wahlberg Title: ??I?ll just get mum to help me?About Young Adults? Strategies for Coping with Reading and Writing Difficulties in Daily Life  This study investigated how seven young adults, who during senior high school underwent a syllable based intervention due to reading and writing difficulties, developed their literacy skills, and what strategies they used to try to overcome reading and writing problems, whether at work, during studies or in their leisure time. The period from when the participants had left school ranged between three and eight years. Qualitative as well as quantitative data was compiled for the study. Qualitative data consisted of  semistructured interviews and quantitative data of tests performed before the intervention and on two occasions after, in order to compare results over time.

Ett av de största hälsoproblemen i vår tid är rökning. Rökning ger snabbt ett beroende och gör att det blir svårt att sluta. Syftet med litteraturstudien är att klargöra om det finns vetenskapligt stöd för att motiverande samtal har effekt vid rökavvänjning för vuxna utan rökrelaterade sjukdomar. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades.

The aim of this two years master thesis in Library and information science is to study the foundation Centrum för lättläst and its work regarding information use with focus on information structures and information needs. The aim is also to examine how Centrum för lättläst cooperate with Swedish libraries to promote the work concerning people with reading disabilities. This master thesis applies a domain analytic theory and method inspired by Birger Hjørland. The domain analysis is confined to examine ontology, epistemology, sociology, empirical user studies, document and genre studies and studies of structures and institutions in scientific communication. The main source material consists of information from the homepage of Centrum för lättläst.

Our study emanates from a socio?cultural perspective on learning and aim to describe and comparetwo different upper secondary school classes and their work with information literacy as a socialpractice in project work and their use of ICT (information and communication technologies). Thequestions at issue in the study are; how the pupils handle information seeking processes, whatdifferences and similarities can be observed in the two social practices and which consequences thesedifferences have in an project work environment.Our choice of research methods to collect data consists of both observations and interviews withpupils and teachers. The interviews performed in the study can be categorized as qualitativeinterviews, and in addition we recorded and took notes during the interviews and transcribed thematerial.The study shows the importance of a good learning environment when it comes to working withinformation seeking processes, that the instructor?s role is of outmost importance and that the pupilsfundamental knowledge of information seeking processes and their information literacy are keysuccess factors when it comes to project work linked to ICT to be productive.