Abstract Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl Olika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.

Bakgrund: Ett beteende som uppmärksammas mer och mer i samhället och blir allt vanligare är avsiktligt självskadebeteende. Beteendet är vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna är mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande själsliga problem och det borde därför vara av betydelse för omvårdnadspersonal att kunna se bakom ett självskadebeteende för att hjälpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar Samspelet mellan patienter med avsiktligt självskadebeteende och omvårdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt Samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta Samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i Samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och Samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och Samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och Samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Aktionsforskningen belyser Samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter.

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i Samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts.

Syfte: Syftet med undersökningen är att utforska de pedagogiska möjligheter som använd-ningen av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan öppnar för barn i behov av särskilt stöd för att utveckla kommunikation, Samspel och delaktighet.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med aktivitetsdiamanten som teori. Metod: Studien är utifrån en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktär. Empirin har samlats in genom observationer och samtal/intervjuer. Resultat: För att de sex barn i behov av särskilt stöd som deltog i studien skulle uppnå delak-tighet med hjälp av en iPad visade resultatet på att pedagogerna behövde vara närvarande under iPadaktiviteten. När iPaden användes av fler än ett barn fungerade iPaden som en bro för att bygga kommunikation och på så vis Samspel.

Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur små barn Samspelar i leken. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse av Samspelet i leken och se hur kognitiva och språkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de små barnen. Uppsatsens frågor är: - Vad händer i Samspelet mellan barnen när de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och språkligt? - Hur ser några pedagoger på Samspel, lek och hur barnen använder sina kognitiva och språkliga kompetenser i just Samspelet i leken? - Vad säger pedagogernas beskrivningar om syn på barn och mer specifikt barns Samspel? I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, från två olika förskolor.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och Samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot Samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i Samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens Samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen.

Syftet med denna studie var att få djupare förståelse av det ömsesidiga Samspelet mellan elever med synnedsättning i kombination med flera andra funktionsnedsättningar och personal på en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal på en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det är kopplat till lärande. Resultatet visade på några viktiga förhållanden som var kännetecknande från intervjuerna. Det vi lyfter fram är känslomässig lyhördhet mellan elev och personal, som innebär att man är inkännande och svarar på initiativ och Samspel genom att bekräfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att Samspelet upprepas och förnyas genom en ständig förändring.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att Samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, Samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och Samspelar med varandra på många olika sätt.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett Samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett Samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola.