I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt Samspel mellan barn i förskolan/skolan. Här reds svar ut hur sociala Samspel eller så kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges näring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har använt oss av när vi har samlat in material är textanalys genom två delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts är olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. Frågeställningen som vi har förhållit oss till är; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt Samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vår undersökning har vi sett vissa likheter men även skillnader om hur socialt Samspel och synen på barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Syftet med vår undersökning är att beskriva och få en djupare förståelse i vilka metoder ensemblelärare på estetprogrammet, inriktning musik, använder för att skapa ett lärande som främjar Samspelet mellan instrumentalister och sångare. För vår undersökning har vi valt att intervjua fem verksamma ensemblelärare på tre olika estetgymnasium fördelade på tre kommuner, två i Norrbotten och ett i Västerbotten. Vi planerade även att observera en vardera av ensemblelärarnas lektioner innan intervjun ägde rum. Observationerna nedtecknades med en observationstabell. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ord för ord för att sedan sammanställas.

Sammanfattning Syftet med den här studien var att undersöka hur ett antal barn Samspelar när de ställdes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades när de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. Vårt syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar barnens förmåga att lösa uppgiften. Vi analyserade därefter grupperna i ett större perspektiv utifrån deras Samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrån följande lärandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Studiens utgångspunkt är barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på barns meningsskapande i socialt Samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill även undersöka om förskollärarna ser skillnader i barns förutsättningar till lärande genom dessa två verktyg. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med fyra förskollärare i två olika kommuner. Resultatet visar på att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen Samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är:? I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal?? Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid?? Hur ser Samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?? I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen?I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 ? 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera.

Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i Samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika Samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt Samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala Samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och Samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om Samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av Samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, Samspel, förutsättningar och material.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala Samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala Samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala Samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur Samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen..

Samspel har stor betydelse för barnens språkutveckling. Jag ville ta reda på hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens språkutveckling genom ett Samspelsperspektiv. Genom att använda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgång till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det ständigt med barnens språkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade språket. Språk är allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppsspråk, och andra sätt att göra sig förstådd med varandra.

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, Samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende Samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i Samspelet med pojkar respektive flickor?Studien är kvalitativ.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, Samspel, tillit..