Denna studie behandlar problematiken gällande invandrarelevers lärandeprocess till flerspråkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjälpmedel för elever i skolan med fokus på flerspråkighet. Tidigare forskning visar på brister i skolans digitala hjälpmedels behandling, här ser man också att kompetens och inställning är frånvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer också inställning och syn på digitala hjälpmedel att tas upp för att förstå problematiken kring varför det finns brister i undervisning där digitala hjälpmedel skulle kunna förbättra lärandeprocessen för elever.Utifrån det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, föräldrar och elever på digitala hjälpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bättre Samspel för att främja lärandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlätta för undervisningen och på så sätt ge ett större lärande för både elever och lärare när det handlar om digitala hjälpmedel. .

Förtroende är en förutsättning i olika former av Samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården kan ett förändrat förtroende påverka hur individen söker vård och därmed leda till effekter på individens hälsotillstånd. Uppsatsens syfte är att undersöka förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data från Vårdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hälso- och sjukvården. Förtroendet för tre olika vårdproducenter; husläkare/distriktsläkare, akutmottagning och privat specialistläkare/läkarhus undersöks utifrån socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt Samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inverkan pedagogers syn på barn, i de lägre åldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken påverkan detta synsätt har för barnen. Metoden som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; två förskollärare, två fritidspedagoger samt två barnskötare på två förskolor, en förskoleklass och två fritidshem i två kommuner. Resultatet av studien visar två skilda synsätt varav ett ?dubbelt? synsätt bland pedagogerna;Det ena sättet är att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmågor, erfarenheteroch behov. Det andra synsättet är att barn förvisso är kompetenta och till viss del har tidigare inlärda förmågor, men att barnet lär sig och utvecklas främst i kommunikation och Samspel med sin omgivning.

Arbetstillfredsställelse är ett viktigt begrepp då människor tillbringar stor del av sitt liv på arbetsplatsen. Det är ett svårdefinierat och komplext begrepp, men kan ses som en individs syn på och värdering av sitt arbete och sin arbetsplats. Locke (1976) ser det som tillstånd och upplevelser och Kaufmann och Kaufmann (2005) som ett Samspel mellan bland annat den anställdes tankar, förväntningar och själva arbetet. Det finns aspekter som kan kopplas till hur tillfreds en medarbetare är med sitt arbete och sin arbetsplats. I följande studie belyses förhållandet mellan Work Locus of Control och arbetstillfredsställelse samt anställningslängd och arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Digitala verktyg blir alltmer förekommande i pedagogisk verksamhet. Surfplattan är ett av dessa verktyg som på senare tid gjort debut i förskolan. Allt fler pedagoger ser surfplattan som ett användbart redskap i den pedagogiska verksamheten, ett verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lärande aktiviteter. Syfte: Studiens syfte är att utveckla kunskap och få ökad förståelse för vad som sker när surf-plattan blir tillgänglig för små barn (1-3 år) i deras förskolemiljö. Studien syftar även till att fördjupa kunskapen om verktygets betydelse för en ökad delaktighet för barn i särskilda be-hov.

AbstractThis study deals with outdoor education together with Swedish language teaching. In my future profession as a teacher I want to be able to offer my pupils varied, discovering and exploring lessons focused on nature. The aim of this study is to throw light upon outdoor teaching, hoping that more people will discover nature as the right place to learn.In my study I have asked these questions:? What is outdoor education?? How can Swedish be taught out of doors?? Why is this method a good complement to the traditional teaching in the classroom?With these questions in wiev I made three qualitative interviews with teachers with different backgrounds. In addition I have planned, taught and evaluated the lesson that is the basis of the result.Outdoor education should be given increasing time in school and be used as a complement to the traditional teaching in the classroom.

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ?Individualitet? är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

Syfte: I denna studie har vi undersökt hur Tolv Stockholm använder sig av sinnesmarknadsföring för att skapa en upplevelse och om det har den önskade effekten på besökarna.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på primär och sekundär data. Vi har intervjuat anställda som jobbar både på och för Tolv Stockholm för att få deras perspektiv. Sedan har vi utfört observationer för att avgöra om besökarnas upplevelser stämmer överens med Tolv Stockholms intentioner.Referensram: Tidigare forskning och teorier menar att sinnena spelar en stor på våra upplevelser. Dessa kan påverkas av de som producerar upplevelserna genom till exempel belysning, musik och doft.Resultat & Slutsats: Många av de sinnesintryck som Tolv Stockholm arbetar med får den önskade effekten hos deras besökare. Vi anser dock att de har gjort en lite miss vad gäller Samspel av musik och belysning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i Samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med detsvenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskapom vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studiengenomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för attstimulera språket.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas Samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys när vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.