Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i Samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan.

I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.

Abstract Lygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsärskolans inriktning träningsskola ? styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School ? controlling or supporting in Teaching?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Problemområde Elever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sätt att kommunicera.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer.

Sweden has had laws protecting nature for about a hundred years. In this paper the views of nature and the values that serve as a rationale for protective measures are analyzed as results of a social process characterized by the dialectic relationship between institutions and discourse. Critical discourse analysis (CDA) is used to study this relationship and the discursive practices used by institutions, which reproduce or reshape views of nature that define the relationship between society and nature. Institutional design contributes to shaping discourse in the field of nature protection, while being originally shaped by discourse. In Sweden, the national park is an institution that reproduces a view of nature as the wild and untamed opposite of society, and the natural reserves reproduce a view of nature as holder of a multi-faceted set of values intertwined with society.

Resultat från tidigare studier visade att långtidsskador inom idrott har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omställningar vid elithandbollsspelares långtidsskador och dess Samspel med emotioner, självbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 män inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende på mening utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns något samband mellan förskolegårdens utformning och barns utveckling. Litteraturgenomgången i bakgrunden ger en klar bild av förskolegårdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen påverkar hela kroppen, både psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser på sin utemiljö. Sexton förskollärare från tre olika förskolor fick min enkät.

The aim of this bachelor thesis has been to examine and develop our own understanding about how young people in Sweden (16-29 years of age), take part in cultural activities. As librarians it is important to know what kind of activities and interests this particular group has. With Pierre Bourdieu?s theoretical framework towards habitus and capital we are interested to see if there is a connection between one?s cultural use and background, if different access to capital with or within groups has an affect or not. With both statistics and interviews with people within our target, we believe this data has been sufficient enough to conduct a good and valid study.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att förskolans lärmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsättningar för barns lek och lärande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola på en avdelning med barn i åldern 1-3 år. Metoder som användes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frågeformulär till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

The aim of the study was to investigate peer interaction among toddlers 12 to 30 months of age and the teachers? ways to direct the children?s play in outdoor free play situations in a Swedish preschool. Data was gathered through direct observation, and the phenomenology of Merleau-Ponty in combination with the assumption of children as social actors built the theoretical framework of the study. The results showed that the toddlers used different strategies to invite peers to interaction and made use of strategies in entering ongoing play that previously have been observed among older preschoolers. These strategies, bodily and therefore in accordance with the phenomenological approach, support the assumption of toddlers as social actors that actively engage in and make sense of their life worlds in the preschool.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder sig av surfplattor och lärapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att få svar på detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Två filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har även undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans läroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgångspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som Samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lärarna med hjälp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas få med de fem bitar ur läroplanen som vi tolkar att förskolans läroplan bygger på; värdegrund, matematik, naturvetenskap, språkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollärarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tänka utanför ramarna i sitt användande av Puppet Pals har hittat ett mycket användbart och uppskattat pedagogiskt redskap för såväl värdegrund, matematik, naturvetenskap, språkutveckling och dokumentation..

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt Samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.