This study is qualitative and will show what?s causing anxiety in a class. Further it will describe how teacher?s act and how they handle when anxiety becomes a problem in the education. How can one as a teacher handle and act in to these disturbing situations? The children, who are anxious, take important time from those students who really need help in their learning.

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollÀrares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik.

Specialiteten intensivvÄrd utvecklades pÄ 1950-talet, Ànda sedan dess har det varit kÀnt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benÀmnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror pÄ ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk pÄverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvÄrdsmiljön som patienten vÄrdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet Àr att beskriva omvÄrdnadsproblem och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Syftet med arbetet Àr dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjufrÄgor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen nÀr de genomförde tvÄ sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn anvÀnder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering nÀr de sorterar.

GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var dÀrför att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med materialet Matte pÄ burk för att vÀcka, stimulera och utmana barns utveckling och förstÄelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare samt observationer av samlingar dÀr man anvÀnder Matte pÄ burk kom jag fram till att materialet Matte pÄ burk vÀcker, stimulerar och utmanar barnens grundlÀggande taluppfattning under förutsÀttning att förskollÀrarna kan göra samlingarna med Matte pÄ burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsÀttning för detta Àr att förskollÀrarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning krÀver medvetna förskollÀrare som fÄr möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptÀckande av tal..

Under de senaste 20 Ären har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebÀr Àven att arbete i skiftande eller temporÀra konstellationer förekommer och dÀrmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stÀrka grupper. (SjÞvold, 2008, s 10) Syftet med rapporten Àr att studera nÄgra företag i den grafiska branschens syn pÄ sitt teamarbete och teambuilding genom en enkÀtundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkÀten har gett en översikt hur tryckeriernas anstÀllda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt pÄ mÄl och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.

Studiens syfte Àr att söka fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrÀvande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjÀlp frÄn taktiltolk. Respondenterna var frÄn början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvÀrr föll tvÄ personer ifrÄn av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har anvÀnts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förstÄelse.

Syftet med vÄr studie var att beskriva förskollÀrares arbete med att frÀmja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. VÄrt urval bestod av fyra verksamma förskollÀrare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna arbetar med att frÀmja barns utveckling och lÀrande genom att stödja och stimulera barns kommunikation pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Syftet med denna studie var att fÄ en bild av den Àldres inflytande över sin tillvaro.SocialtjÀnstlagen anger att verksamheten och insatserna ska bygga pÄ respekt för mÀnniskors sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet. UtgÄngspunkten för socialtjÀnsten ska vara rÀtten för den enskilde att sjÀlv fÄ bestÀmma över sin situation. Social omsorg berör möte och samspel mellan mÀnniskor som för den enskilde fÄr stor betydelse. Metoden som anvÀndes hade en kvalitativ ansats som genomfördes med intervjuer.Studien omfattade sju personer och frÄgeomrÄden berörde: Àldres önskemÄl i det dagliga livet, Àndringar av inplanerade insatser samt den Àldres egen pÄverkan pÄ utformningen av stödet. Med begreppet sjÀlvbestÀmmande ansÄg mÄnga att det innebar att sjÀlv fÄ bestÀmma över sin tillvaro.

PÄ uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrÄn deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog sÄ att anvÀndarna lÀttare skulle kunna hitta i katalogen.Den hÀr rapporten beskriver hela processen frÄn idé till fÀrdigt designförslag.Med hjÀlp av analyser, enkÀter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats pÄ mÄlgruppen genom utprovningar.UtifrÄn resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till anvÀndarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd trÄd genom hela katalogen.Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stÀrker igenkÀnningen hos anvÀndaren, genomgÄende marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra..

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn pĂ„ sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara vĂ€l insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan pĂ„verka barnsutveckling. VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för insamling av material har bestĂ„tt av sex kvalitativaintervjuer med förskollĂ€rare som Ă€r verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat pĂ„ att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som vĂ€ldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgĂ„ frĂ„n barnen kan det ske bĂ„de personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling Ă€r viktig eftersom det Ă€r desom ger barnen förutsĂ€ttningarna för att utvecklas.

Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och Àmnesplaner. För att uppnÄ syftet gjordes en institutionsanalys dÀr skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i tvÄ gymnasiala kurs- och Àmnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och Àmnesplaner hÀnger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som anvÀndes i analysen av kurs- och Àmnesplanerna var ideologisk textanalys dÀr fokus lÄg pÄ att ringa in ideologiskt fÀrgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och Àmnesplaner Àr byrÄkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som Àr delaktiga vilket leder till att kurs- och Àmnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.