Syftet med studien var att undersöka om förskollÀrare anvÀnder sig av nÄgra strategier för att hjÀlpa barn med samspelssvÄrigheter in i lek, och att upprÀtthÄlla lek. Jag ville dÀrför ocksÄ se om, och i sÄdana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvÄrigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkÀt,  intervjuer av  sex  förskollÀrare  och  av tvÄ  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  ocksÄ  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollÀrarna beskrev att de anvÀnde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  Àr  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, pÄ ett eller annat sÀtt, hjÀlpa barn till bÀttre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  pÄ  att  förskollÀraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfÀllen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Gruppundervisning för piano Àr en ovanlig företeelse och Àr dÀrför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, pÄ grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallÀrare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever frÄn respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en lÀngre tradition av undervisning i grupp och det var dÀrför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns mÄnga fördelar och fÄ nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning Àr att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt Àn enskild.

Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Through a quantitative examination, 26 pedagogies in the pre-school activity answered a few questions in an enquiry about outdoor education. The purpose with this examination was to find out what pedagogies think and apprehend about outdoor education, and also if the "education plan" is in their minds during outdoor activities and if they see them selfÂŽs as competent in nature studies. They have also answered questions whether they think that they have good outdoor environment that stimulates childrenÂŽs development and learning and if thereÂŽs any forest that they visit on regular basis.The pedagogies think that during time spent outdoor, itÂŽs the motor skills that are best developed. All of the pedagogies mentioned above think that they need to get more educated in nature studies and also that pedagogies attitude towards time spent outdoors affect the children. They do not think about the goals and intentions of the "educations plan" all the time.

AbstractThe purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning.Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn.The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning.

Vi har studerat praktiskt vÀrdegrundsarbete och för att understryka vardagsnivÄn har vi anvÀnt ordet ?snÀllhet?. Vi har gett ordet en innebörd som hjÀlpte oss i vÄra undersökningar. VÄrt syfte Àr att undersöka hur personalen pÄ fritidshem hanterar situationer som involverar ?snÀllhet? och dess relation till vÀrdegrunden.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielÀrare förhÄller sig till och vÀrderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vÄrt arbete behandlar frÀmst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningslÀget definierar sedan dessa utifrÄn ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare i en medelstor, vÀstsvensk stad. Vi anvÀnder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vÄrt arbete och utfallet av undersökningen.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

Autism förekommer i olika former och tillstÄndet karaktÀriseras av att individens sprÄkliga förmÄga Àr avvikande och förmÄgan till samspel och kommunikation med andra Àr nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gÀllande specifika omvÄrdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vÄrden för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjÀlp av Patricia Benners omvÄrdnadsdomÀner.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare gör för att erövra och förtjÀna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser Àven vad begreppet auktoritet betyder för lÀrare samt om deras auktoritet har förÀndrats genom Ären.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurserna 1-5, vilka pÄ förhand ansÄgs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lÀrare erövrar och förtjÀnar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som prÀglas av en positiv stÀmning samt ömsesidig respekt, genom att fÄ elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sÀtta grÀnser samt genom att anvÀnda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebÀr att anpassa sitt ledarskap efter situationen som rÄder i klassrummet..

Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lÀrare. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vilka fördelar och nackdelar det finns med ett Äldersblandat arbetssÀtt och hur gruppdynamiken pÄverkas av en Äldersblandad sammansÀttning. Vi har belyst lÀrar- och elevperspektiven och genom intervjuer fÄtt fram fem lÀrares och tvÄ elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom omrÄdet. Det finns bÄde pedagogiska vinster och förluster med att arbeta Äldersblandat.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka om det gĂ„r att anvĂ€nda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som lĂ€romedel i undervisningen. Vi ville ta reda pĂ„ vad i spelen som kan locka eleverna att lĂ€ra sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan fĂ„ ett helhetsperspektiv pĂ„ verkligheten och vilken roll pedagogen kan fĂ„ i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever frĂ„n Ă„r 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1Âœ timme. DĂ€refter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Syftet med studien var att undersöka det lÀrande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lÀrandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att fÄ ökad förstÄelse av lÀrandet i fritidsverksamheten sökte vi svar pÄ frÄgorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna pÄ fritidshemmet att de lÀr sig under sin vistelse dÀr? 2. Hur uppfattar eleverna att det lÀrande som sker i fritidshemmet gÄr till? 3.