Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkÀtundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkÀtsvar frÄn 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans Ärskurs 1-9. En fjÀrdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsÀttning.En frÄgestÀllning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsÀttningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgÄr att elevens synnedsÀttning innebÀr att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast Àr resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att nÀr det handlar om att trÀda in i samtal orsakar elevens synnedsÀttning missförstÄnd i ganska liten eller liten utstrÀckning.

I sjuksköterskans möte med döende patienter samt deras anhöriga uppstÄr utmaningar och svÄrigheter. Sjuksköterskan mÄste kunna agera utifrÄn sin empatiska förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken betydelse sjusköterskornas empatiska förhÄllningssÀtt har inom den palliativa vÄrden. Joyce Travelbee anvÀndes som referensram. Hennes omvÄrdnadsteori bygger pÄ att omvÄrdnaden Àr en mellanmÀnsklig process dÀr sjuksköterskan medverkar i det förebyggande arbete som krÀvs för att övervinna eller hitta meningen i sjukdom och lidande.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka lÀrarstuderandes tankegÄngar om lÀrare-elevrelationen och dess betydelse för elevens lÀrande. Enligt styrdokumenten ska skolan strÀva efter en levande social gemenskap och eleverna ska lÀra sig ta hÀnsyn och visa respekt i samspel med andra. LÀraren ska vara en förebild och verka för att upprÀtthÄlla förtroendefulla relationer med eleverna.Enligt Skolverket kÀnner sig cirka 50 000 elever illa behandlade av sina lÀrare. UtifrÄn litteraturstudier och genomförda intervjuer med Ätta lÀrarstuderande med inriktning mot skolÄr 1-6, har lÀrare-elevrelationens betydelse för skolsituationen undersökts.LÀrarstudenterna uttrycker att det ska finnas en ömsesidig respekt mellan dem och deras blivande elever, samt att kontakten mellan lÀrare och förÀldrar Àr en viktig faktor för hur lÀrare-elevrelationen blir. Studenterna upplever dessutom att lÀrarutbildningen inte har lagt nÄgon större vikt vid lÀrare-elevrelationen..

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer frÄn femtiotalet fram till tvÄtusentalet. FrÀmst har jag fokuserat mig pÄ kvinnans position i dessa filmer och gjort en Äterkommande jÀmnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp pÄ femtiotalet. Jag har gjort en innehÄllsanalys pÄ tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut dÄ det finns ett tydligt samspel mellan mÀn och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och Àr betydande för historien.Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktÀrer i actionfilmer fÄtt större utrymme att spela pÄ allt eftersom tiden gÄr och att bilden för vad som Àr manligt och kvinnligt Àndrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjÀlten alltid kan spÄras tillbaka till den amerikanska hemmafrun pÄ femtiotalet..

Syfte: Syftet Àr att pÄ Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrÄn ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning dÀr 70 stycken enkÀter skickades via mail till samtliga chefer pÄ Liseberg, för bearbetning av data anvÀndes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön Àr god. De ger uttryck för att ha gott stöd frÄn sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva instÀllning uttrycker majoriteten av cheferna att de fÄtt fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsomrÄden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nÀstan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivÄn bland Lisebergs chefer Àr betydligt lÀgre Àn i jÀmförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgÄngspunkt i vÄr önskan att fÄ reda pÄ mer om hur den verbala kommunikationen hjÀlper barnen att ta och upprÀtthÄlla ledarskap i leken. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. I studien utgÄr vi frÄn det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vÄr forskningsgenomgÄng. I teoridelen har vi dÀrför valt att utgÄ frÄn olika tema sÄsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har Àven lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

Studiens syfte Àr att söka fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrÀvande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjÀlp frÄn taktiltolk. Respondenterna var frÄn början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvÀrr föll tvÄ personer ifrÄn av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har anvÀnts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förstÄelse.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgot nytt i vÄrd och omsorgs sammanhang utan har lÀnge anvÀnts inom bland annat psykiatrisk sjukvÄrd. Detta Àr en arbetsmetod, som innebÀr att en ur personalgruppen i till exempel sÀrskilda boendeformer fÄr vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera Àldre. För att omsorgen om den Àldre ska bli sÄ bra som möjligt bör den bygga pÄ ett samspel mellan den Àldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i sÀrskilda boendeformer har för anhöriga. FrÄgorna som stÀllts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka om valet av mikrofonteknik pÄverkar den musikaliska kommunikationen mellan musiker och lyssnare. I studien granskas Àven pÄ vilket sÀtt en sÄdan eventuell pÄverkan sker. Undersökningen har genomförts med fyra olika lyssningstest grupperade i tvÄ grupper. Med de tvÄ första testen framtogs attribut med vilka man kunde beskriva den ljudtekniska och musikaliska kvalitén i undersökningens musikexempel. Med de tvÄ sista lyssningstesten undersöktes förekomsten av framtagna attribut i samma exempel.

Studiens syfte var att synliggöra villkor och förhandlingar som barn gemensamt skapar i den fria leken. VÄr fokusering fanns i roll- och kommunikativa förhandlingar samt hur vÀxelverkan mellan fiktion/fantasi och verklighet kom att tillÀmpas i detta. Studien genomfördes pÄ en förskola i en medelstor norrbottnisk kommun under en och en halv vecka. Genom videodokumentation i barnens utemiljö under fyra tillfÀllen gavs en inblick i barnens lekar. Efter intervjuer med berörda barn skapades ocksÄ en förstÄelse för lekförloppen.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhÀllet och mÄnga förskolor har idag tillgÄng till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men Àven att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar Àven pÄ att datorn kan anvÀndas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlÀrningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen pÄ dessa förskolor nÀr de anvÀnder sig av datorerna. Syftet har Àven varit att undersöka hur personalen ser pÄ datorns roll i verksamheten.

SammandragJag har analyserat hur hundklÀder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fÀltet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag anvÀnder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det Àr fÄ hundplagg i min analys som uttalat sÀgs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön pÄ sin hund finns ofta nÀrvarande i och med fÀrger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som Àr avsedda för ena eller andra könet, uppvisar ocksÄ skillnader. Dock verkar Àven en nÄgot feminin klÀdsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pÀlsklÀdda raser framstÀlls feminint Àr inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvÀmlighet poÀngteras. Jag drar dÀrmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det Àr pÄ ett antropomorfistiskt sÀtt dÀr mÀnniskor tillskrivs förÀldrarstatus.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 2 ser pÄ tal- och skriftsprÄk som verktyg i lÀrandet. Jag har genomfört Ätta elevintervjuer och tvÄ lÀrarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lÀrarna ser pÄ tal- och skriftsprÄket som ett viktigt verktyg i lÀrandet. De Àr medvetna om hur viktiga de sprÄkliga kompetenserna Àr och arbetar aktivt med att utveckla elevernas sprÄkliga förmÄgor. Elevernas syn pÄ tal- och skriftsprÄkets betydelse i lÀrandet stÀmmer dock inte helt överens med lÀrarnas.