Sök:

Sökresultat:

2215 Uppsatser om Samspel och större barngrupp - Sida 57 av 148

Att skapa motivation och lust för matematik i grundskolans tidigare Är

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Gemensamhetsutrymmet - En mötesplats pÄ gott och ont

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet Àr en mötesplats för gemenskap men mötet kan ocksÄ uppfattas som pÄtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad pÄ grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och Àr i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs pÄ makronivÄ utifrÄn den rÄdande handikapp-politiken och organisationens tankar.

En riktig skÀrgÄrdsbo : en etnologisk studie om kvinnor, kön och kompetens i Roslagen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Hallen som lÀrmiljö

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen Àr ett rum pÄ förskolan som inte anvÀnds sÄ aktivt, mer Àn till pÄ- och avklÀdning. För att fÄ en klar bild av anvÀndandet av hallen, gjorde jag en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag Àven observationer pÄ en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsÀtt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrÄn vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkÀten.

Interorganisatoriska Samarbeten : Struktur och Styrning för LÀrande och Kunskapsspridning

Bakgrund: I och med den fokusering pÄ kÀrnkompetenser som idag rÄder krÀvs det att organisationer besitter en god samarbetsförmÄga. För att denna förmÄga skall kunna utvecklas krÀvs det att det finns förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsspridning i grÀnssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet Àr att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: VÄr undersökning Àr en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktÀr. TvÄ fallföretag har anvÀnts, BT Products och Sapa Profiles, dÀr vi studerat inköps- respektive sÀljavdelningen.

Informationshantering hos personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi : Hur personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi hanterar och bearbetar information i arbetslivet

The purpose of this study has been to investigate how individuals with reading- and writing disabilities and dyslexia handle their information need in the workplace. The method that has been used is a qualitative study made with interviews with individuals who have these problems, to see how they think and feel about the flow of information on their everyday basis. The study?s respondents are working women between the ages of 27 and 47 years old and they have reading- and writing disabilities and dyslexia. The most interesting results of this study are that the respondents are avoiding jobs where they need to read and write much and where they also do not like changes in their job situation.

Varför anvĂ€nds inte friskvĂ„rdsförmĂ„ner? : En intervjustudie genomförd pĂ„ IKEA Industry Älmhult AB med fokus pĂ„ anstĂ€lldas anvĂ€ndande av friskvĂ„rdsförmĂ„ner utifrĂ„n lĂ€rande och hĂ€lsolitteracitet

IKEA Industry Älmhult AB erbjuder en rad förmĂ„ner. De arbetar med olika former av friskvĂ„rd, dels företagshĂ€lsovĂ„rd och arbetsmiljö men Ă€ven friskvĂ„rdsbidrag, massage och olika hĂ€lsoundersökningar samt tester. Företagets vision Ă€r att ovanstĂ„ende satsningar ska frĂ€mja personalens hĂ€lsa men menar att de anvĂ€nds i liten utstrĂ€ckning. Syftet med studien var att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv undersöka de anstĂ€lldas anvĂ€ndande av friskvĂ„rdsförmĂ„ner vid sin arbetsplats för att synliggöra betydelsen av hĂ€lsolitteracitet. Studien genomfördes genom intervjuer med en strukturerad och en semistrukturerad del.

Hur var skolrasten? Viktiga faktorer för en lyckad rast

VÄrt examensarbete grundar sig pÄ en undersökning om hur elever upplever rasten pÄ skolgÄrden. I vÄr litteratur har vi behandlat olika faktorer pÄ skolgÄrden som Àr viktiga för att eleverna ska fÄ en rast som tillfredstÀller deras olika behov. Vi har jÀmfört tvÄ skolor som ligger i nÄgorlunda lika omrÄden och dÀr eleverna har likartade kulturer och sociala bakgrunder. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer och gjort observationer. Av de elever som medverkat under intervjuerna gÄr tio barn i en förstaklass pÄ den ena skolan och tolv barn i en tvÄ- trea pÄ den andra skolan.

Det Àr fint att peka : en kvalitativ studie utifrÄn fyra respondenters dagliga upplevelser av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation i förskolan

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning man pÄ nÄgra förskolor anvÀnder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation sprÄkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgÄngspunkt frÄn bÄde Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckensprÄket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla pÄ avdelningar dÀr man anvÀnder sig av tecken för att förstÀrka det talade sprÄket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Barns upplevelser av pedagogernas deltagande i leken : "Att man ska leka nÄt man vill"

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvÀrlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med bÄde det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregÄende citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta pÄ förskolan.

Barns behov av stöd i leken : ur pedagogens perspektiv

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville Àven undersöka vilka strategier pedagogerna anvÀnder sig av för att hjÀlpa barn att komma in i den fria leken. I studien anvÀndes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades Ätta pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor pÄverkan pÄ barns fria lek.

Barns lek : En studie om barns initiativ till lek i förskolan

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Mitt sprÄk Àr mitt resande bagage

BAKGRUND:LÀxlÀsning och framgÄngsrika skolresultat hÀnger ihop och handlar om framgÄngsrika relationer som barn och elever kan uppnÄ i ett samspel med sin omgivning.ModersmÄlets anvÀndning parallellt med förstasprÄket har enligt forskning visat sig vara betydelsefullt för barnets andrasprÄksinlÀrning. Pedagogerna och förÀldrarna Àr nyckelpersoner till elevernas framgÄng i bÄde sprÄkutvecklingen och de resultat som de uppnÄr i skolan.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger bedömer att deras barn elever/utnyttjar sitt modersmÄl under lÀxlÀsning.METOD: Metoden som valdes för denna studie Àr av kvalitativ art med intervjuer som redskap. Studien fokuserar pÄ urvalsgruppernas uppfattningar om hur barn och elever utnyttjar sitt modersmÄl vid lÀxlÀsning.RESULTAT:Resultatet som framkom i studien visade att barnen/eleverna utnyttjade enbart sitt modersmÄlvid lÀxlÀsning utan förstasprÄket kompletterade andrasprÄket och vice versa..

En studie av ekonomistyrningens betydelse i ideella kulturföreningar.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Barns fria lek : En socialpsykologisk studie

AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children?s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children?s group processes expresses in their free play.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->