VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollÀrares uppgifter om hur utagerande barns vardag Àr i förskolan och hur förskolans och förÀldrarnas samspel fungerar. Vi ville Àven undersöka hur de uppger att förskollÀrarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men ocksÄ vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stÀrka dessa barn och lÀra dem att bli delaktiga i verksamheten och lita pÄ sig sjÀlva. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra intervjuer i förskolor i tvÄ kommuner i Blekinge. NÀr vi analyserade vÄra intervjuer fokuserade vi pÄ innehÄllet utifrÄn de frÄgor vi stÀllt i frÄgestÀllningen.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda pÄ skillnader och likheter mellan inomhus? och utomhusverksamhet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat pÄ förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv pÄ förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsstÀllelse. NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas KÀllquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anstÀllda upplever arbetstillfredsstÀllelse. Företagskultur studeras med hjÀlp av beslutsfattande pÄ individnivÄ som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder pÄ ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsstÀllelse men den berör inte specifikt beslutsfattande pÄ individnivÄ som Àr en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras pÄ den slutna avdelningen pÄ Sagsjöanstalten. DÄ kriminalvÄrdens klienter har en begrÀnsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvÀrlden tror vi att dessa speciella omstÀndigheter kan göra det svÄrare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstÄ. Att hantera konflikter tillhör vardagen dÄ konflikter uppstÄr i allt mÀnskligt samspel. Hanterar man konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt kan detta fungera stÀrkande för individen dÄ man bygger sin sjÀlvkÀnsla. Utvecklas konflikten dÀremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger pÄ 10 intervjuer som Àr utförda pÄ klienter och personal.

Ecotherapy, Nature Based Rehabilitation eller Naturunderstödd Rehabilitering Àr olika begrepp för liknande verksamheter. I grunden ligger en holistisk och mÄngfacetterad dimension som syftar till att uppnÄ ett upplevelsebaserat lÀrande genom aktiviteter i ett ömsesidigt samspel med naturen. Aktiviteterna erbjuds pÄ sÀrskilt utvalda platser av professionell personal. Genom reflektion individuellt och i grupp kan erfarenheterna överföras till deltagarnas vardag. I processen ses naturen som en co-terapeut och som en katalysator som kan underlÀtta en individuell förÀndringsprocess.

Studien fokuserar pÄ vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som pÄverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. UtgÄngspunkten Àr att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr nÄgot som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestÄende av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet bÄde ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som stÀlls i relation till det pedagogiska mötet Àr kunskap, traditioner och etisk dimension.

I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten pÄverkar inlÀrningen och hur gruppens inlÀrning pÄverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten Àr grundlÀggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bÀttre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssÀtt dÀr eleverna kÀnner sig trygga, vi behöver hjÀlpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlÀrning inte ska pÄverkas av att de Àr otrygga. Vi har kommit fram till att inlÀrningen pÄverkas om man inte Àr trygg i sig sjÀlv..

I lÀroplanen stÄr det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska fÄ lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska vÀcka glÀdje och alla barn ska kÀnna att det Àr givande att lÀra sig nya saker. FörskollÀrarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att lÄta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lÀrande. PÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen Àr en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, sprÄk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jÀmföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid pÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen. För att uppnÄ syftet stÀllde vi oss följande frÄgor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmÀrksamhet mellan flickor respektive pojkar under pÄ- och avklÀdning? Hur pÄverkas pÄ- och avklÀdningssituationen av hur pedagogernas förhÄllningssÀtt, vad gÀller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola nÀr det kommer till pedagogernas förhÄllningssÀtt till pÄ- och avklÀdningssituationen? Studien utgick ifrÄn empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes pÄ en centralt belÀgen förskola samt en landbygdsförskola.

Syftet med den hÀr studien var att synliggöra förskollÀrarens förestÀllningar om sprÄk-stimulering och fÄ djupare kunskap om hur förskollÀrare stimulerar och bemöter barnen för att frÀmja sprÄkutvecklingen. Studiens utgÄngspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framstÀller att lÀrande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen anvÀnde jag observation och intervju som metoder dÀr jag tog reda pÄ hur för-skollÀrarna förhÄller sig till barns sprÄkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om sprÄkstimulering. Resultaten visade att förskollÀrarna hade ett medvetet och engagerat förhÄllningssÀtt i hur de kan hjÀlpa barnen för att stimulera deras sprÄk. SprÄkstimuleringen för dem var allt som hÀnder i vardagen, det vill sÀga inte bara de planerande aktiviteterna utan ocksÄ de vardagliga.

Syftet med vÄr studie Àr att genom semistrukturerade intervjuer ta reda pÄ hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik anvÀnds i nÄgra förskolor, samt vadförskollÀrarna anser om deras anvÀndning av dessa. FörskollÀrarna intervjuades medöppna frÄgor för att fÄ en mÄngfald, men Àven för att ta del av deras mer personligaÄsikter och vÀrderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik anvÀnds iden vardagliga verksamheten. Det framkom Àven att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad sprÄkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien Àr att drama och dramapedagogik Àr ett braverktyg samt ett bra arbetssÀtt att tillÀmpa inom förskolans verksamhet.

Denna uppsats omfattar en begrÀnsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad familjeterapi samt empiri frÄn intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfÀllen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillÀmparteorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier Àr integrerade i BOF samt att visa pÄ deras tillÀmpning. Undersökningen har bedrivits utifrÄn kvalitativ metod dÀr litteraturgenomgÄng kompletterats med fokusgrupp som undersökningsverktyg. BÄde i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger pÄ och tillÀmpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön dÀr samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nÀra relationerna har stor betydelse..

Denna studie Àr inriktad pÄ hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svÄrt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare Ären som i förskolan, sÄ löper de en större risk att fortsÀtta med beteendeproblem i vuxen Älder. För att uppnÄ syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frÄgestÀllningar Àr utgÄngspunkten för studien; - Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn? - Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn det utagerande barnets behov? Daniel Stern och Lev Vygotskij Àr tvÄ teoretiker som ingÄr i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som hÀnder i barnets inre, hur barnet uppfattar sig sjÀlv och omvÀrlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, dÄ hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka andra lÀrares uppfattningar om den undervisning de bedriver i arbetet med elever som har autism och utvecklingsstörning i grundsÀrskola.Undersökningen Àr baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer med lÀrarna dÀr intervjusvaren Àrtematiserade utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att lÀrarna upplever att deras uppdrag, att undervisa elever som har autism och utvecklingsstörning, Àr komplext.  LÀrarna relaterar till lÀroplanen nÀr de resonerar kring uppdraget men samtidigt lyfter de fram olika aspekter av kunskap som ska vara i fokus i undervisningen. Samtliga lÀrare lyfter betydelsen av att arbeta för elevernas delaktighet och sjÀlvstÀndighet, dock inom givna ramar. LÀrarna belyser olika aspekter i undervisningen, bland annat kring miljöanpassningar dÀr de lyfter fram struktur och rutiner som en anpassning. Kring kommunikation synliggör lÀrarna utmaningar i att tolka elevernas kommunikation och val av kommunikationsstöd. Dilemman som lÀrarna lyfter fram Àr att det finns en risk att de assisterar elever i situationer som de kan klara sjÀlva och att tolka elevernas kunskaper i olika kontexter.