Övergripande syfte med undersökningen Ă€r att ge en bild av hur pedagoger ser pĂ„ och tar till vara pĂ„ individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingĂ„r Ă€ven att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger pĂ„ pedagogerna och deras arbetssĂ€tt dĂ„ detta ligger till grund för barnens upplevelser. Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrĂ„n den hermeneutiska ansatsen och har genomförts pĂ„ tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i Ă„ldrarna 4-6 Ă„r. Fokus ligger nĂ„got mer pĂ„ pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig frĂ„n pedagogernas utsagor, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ barnens tankar och idéer nÀr de fÄr prova pÄ mindfulness. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan anvÀndas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 Är och Àr alltsÄ en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp pÄ en förskola. HÀr har jag tillsammans med fem barn, i Äldrarna tre till fem Är, undersökt mindfulness.

Fetma utgör ett allt större problem vĂ€rlden över och de tvĂ„ mest primĂ€ra orsakerna till problemet Ă€r felaktig kost och inaktiv livsstil. Interventionsprogram med avsikt att förĂ€ndra faktorer som kost, fysisk aktivitet och beteendeterapi anvĂ€nds bĂ€st som behandling. I Östersund startades hösten 2001 ett interventionsprogram kallat Mullvadsprojektet, för barn med övervikt och fetma. VĂ„rt syfte var att jĂ€mföra aktivitetsnivĂ„ mellan en grupp feta barn och en viktmĂ€ssigt normalfördelad barngrupp, som bĂ„da ingĂ„tt i Mullvadsprojektet. Vidare syftade studien till att jĂ€mföra eventuell förĂ€ndring under projektets gĂ„ng av aktivitetsnivĂ„ och BMI hos de feta barnen.

Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt i förskolan med utgÄngspunkt i en fallstudie. Vi saknade en fÀrdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt pÄ förskolan. Vi ville dÀrför skapa en beskrivning för att kunna ge oss sjÀlva och andra ett verktyg som kan underlÀtta arbetet för den tematiska verksamheten pÄ förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vÄrt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet. Vi bestÀmde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa vÄra kunskaper om tematiskt arbete.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var Àven att genom forsningsfrÄgorna fÄ syn pÄ vad ett demokratiskt ledarskap Àr för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen pÄverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt i att inhÀmta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lÀstes igenom och lÀmpligt material som gav svar pÄ mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfÀllena som gav mig svar pÄ mitt syfte valdes Àven de ut till resultatdelen och analysen.

Under vÄra VFU perioder har vi stött pÄ elever som har svÄrt att klara sig i skolan pÄ grund av att de upplever svÄrigheter att koncentrera sig. Vi har sett att pedagoger tacklar dessa problem pÄ olika sÀtt och vi blev intresserade av att undersöka detta vidare i vÄr c-uppsats. I dagens skola och barnomsorg kÀmpar pedagoger och elever mot stÀndiga nedskÀrningar dÀr barngrupperna blir större och personalen minskar. I dessa stora barngrupper kommer ofta de elever som har svÄrt för sig i klÀm dÄ resurserna inte rÀcker till. I sÄ gott som varje barngrupp finns det elever som har problem med att hÄlla koncentrationen pÄ sin uppgift, sÀrskilt nÀr det Àr mÄnga barn i gruppen och det hela tiden rör sig runt omkring dem.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och konflikthantering mellan barn. Intresset för Àmnet konflikt började nÀr vi hittade en artikel av Gunilla Granath dÀr hon beskriver konflikter som nÄgot positivt. Mer om artikeln Äterkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring Àmnet konflikt ökade under vÄr verksamhetsförlagda tid (VFT) under vÄra studier pÄ Malmö högskola. DÀr har vi sett olika typer av konflikthanteringar frÄn pedagogerna.

Syftet med studien Àr att beskriva sociala relationer i en barngrupp inom förskolan med utgÄngspunkt frÄn ett maktperspektiv. Jag kommer Àven beskriva olika sociala faktorers pÄverkan pÄ maktförhÄllanden och barns lÀrande. Undersökningen gjordes pÄ en förskola med barn i Äldrarna tvÄ till fem Är via observationer utifrÄn forskningsmetoden sociometri. En pedagog intervjuades i syfte att beskriva olika faktorers pÄverkan pÄ barngruppen. Undersökningen visade pÄ att Älder och fysisk storlek kunde vara en orsak till en överordnad hierarkisk stÀllning i barngruppen.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som Àr outforskad och som fÄngat vÄrt intressetill denna studie. Studien ger Àven kunskaper till all personal inom skolan som pÄ nÄgot sÀttbemöter eleverna. Vi har valt att utgÄ ifrÄn elevernas perspektiv dÀr elever frÄn Ärskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrÄn ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom omrÄdet har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket Àr nÄgot som stÀndigt förekommer pÄden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har anvÀnt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, nÀr ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnÀrvaro/frÄnvaro.Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer utifrÄn en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.