Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Ämnesövergripande undervisning innebĂ€r att Ă€mnesgrĂ€nserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utifrĂ„n begreppen samspel, lust och motivation och lĂ€rande undersöka varför sex pedagoger i lĂ„g och mellanstadiet arbetar Ă€mnesövergripande. Vi har Ă€ven valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förstĂ„else för vad Ă€mnesövergripande undervisning innebĂ€r redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen Ă€r att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en Ă€mnesövergripande undervisning.

Studiens syfte Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogers förhÄllningssÀtt till barn och deras samspel med surfplatta, pÄverkar barns lÀrande och utveckling i verksamheten. Studien baseras pÄ en kvalitativ ansats, dÀr observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhÄllningssÀtt som framtrÀder nÀr pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lÀrande som skapas utifrÄn pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfÀllen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, dÀr faktorer pÄ individ- och gruppnivÄ pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt mot surfplattan.

Denna studies syfte Àr att, utifrÄn Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna pÄ tvÄ förskolor ser pÄ lek. Anser de att det finns önskvÀrda och icke önskvÀrda lekar och varför man i sÄdana fall ser pÄ dessa lekar pÄ det sÀttet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ hur pedagogernas synsÀtt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrÄn vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visade pÄ ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek.

I denna c-uppsats har vi genom en fallstudie studerat hur en förskollÀrare utformar en aktivitet tillsammans med en barngrupp och hur samspelet sker mellan barn och förskollÀrare. Vidare har vi studerat hur barnen uppfattar aktiviteten och hur deras uppfattning förhÄller sig till förskollÀrarens. Forskningsbakgrunden handlar om hur förskolan har förÀndrats med tiden och hur förskollÀrarens roll har utvecklats. I vÄr undersökande del har vi observerat och filmat en naturvetenskaplig aktivitet, samt gjort intervjuer med barn och pedagog. Resultatet av studien visar att förskollÀrarens mÄlsÀttningar, med stöd frÄn lÀroplanen, uppfylldes i aktiviteten genom att barnen fick en lustfylld erfarenhet av ett naturvetenskapligt experiment.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, dÀr kommunikation Äterfinns som ett stort problemomrÄde. Inom den sk "Wings Triad", dÀr nedsÀttning i social interaktion, kommunikation och fantasi nÀmns som de största svÄrigheterna, och som komplexa omrÄden dÀr mÄnga personer med autism har stora brister, Àr detta tydligt. Sett ur individperspektiv Àr kommunikation vÀldigt intressant och ett viktigt omrÄde att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr nÄgot som i dagens samhÀlle fyller en viktig funktion, och finns dÄ svÄrigheter till kommunikativt samspel sÄ innebÀr detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemomrÄde i sÀrskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssÀtt och hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att stimulera personer med autism till en förbÀttrad tvÄvÀgskommunikation.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lÀrande och nÄgot som ligger i tiden Àr att barn lÀr sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt Àmne Àr att vi lever i en bildvÀrld och att barnen stÀndigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det Àr dÀrför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder sÄ att de kan lÀra sig att tolka egna och andras bilder, samt att anvÀnda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet fÄ syn pÄ sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser pÄ barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke pÄ att pedagogiken Àr 100Är.

Forskningsstudien bygger pÄ tre huvudfrÄgor som belyser förskollÀrarollen och hur man som pedagog ska förhÄlla sig till styrdokumentet, det vill sÀga LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet Àr att undersöka yrkesrollen, studien bygger pÄ att det finns tvÄ olika ingÄngskÀllor, en renodlad Montessoriförskola som Àr privat och en kommunal förskola. Undersökningen Àr en jÀmförelsestudie och innehÄller bÄde observationer, intervjuer och enkÀter som ska hjÀlpa till att bidra med en bredare syn pÄ vad som ingÄr i förskollÀrarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhÄller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn pÄ hur pedagogerna tar sig an uppdraget att frÀmja barnens individuella utveckling, dÄ de strÀvar efter barnens sjÀlvstÀndighet och att kunna identifiera sig sjÀlv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utstrÀckning som var förvÀntad, vilket bidrog till en svÄrare argumentation i forskningsstudien. JÀmförelsestudien var nÄgot som kom upp i efterhand dÄ vi valde de tvÄ olika pedagogiska inriktningarna dÀr vi jÀmför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lÀrarroll.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om förÀldrarna uppfattar att deras samspelsförmÄga med barnen och varandra förÀndrats efter genomförd förÀldrautbildning, sett utifrÄn ett förÀldraperspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: (i) anser förÀldrarna att de fÄtt verktyg att hantera sina barn pÄ ett annorlunda sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (ii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med barnen pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (iii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med varandra pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning. Metodvalet Àr kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex förÀldrar, tre kvinnor och tre mÀn. Urvalskriterierna var att förÀldrarna skulle ha genomfört förÀldrautbildningen COPE riktade till förÀldrar med barn i Äldersgruppen 3-12 Är.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka och analysera samtalsÀmnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollÀrare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. DÄ den forskning vi lÀst mest handlar om den fÀrdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss pÄ samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv dÄ vi inte sett detta tidigare. För att analysera anvÀnder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet Àven av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi anvÀnder oss av kvalitativ metod i vÄr observation dÄ vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som mÀnniskor i ett specifikt sammanhang Àr aktörer i.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjÀlp av en normalitetsmodell. Det gÄr ut pÄ att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förÀndrar ett normalitetslÀge. Detta leder till fokus pÄ tre huvudpunkter för att förstÄ helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion nÀr fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spÀnning genom att utsÀtta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur anvÀnder realistiskt animerade scener för att uppmÀrksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetsstrÀvanden och den emotionella risk den medför.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.