Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser sÄsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska lÀroböcker frÄn dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna vÀljs ur tvÄ kapitel som innehÄller uppgifter som berör enheter och skala. Studien Àr vidare skriven utifrÄn ett sociosemiotiskt perspektiv pÄ multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att anvÀnda kvalitativ textanalys. UtifrÄn resultatet framgick det att uppgifterna har ett lÀgre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebÀr att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse pÄ egen hand.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur samspelet yttrar sig mellan sprÄkbarn, ett barn med en diagnostiserad sprÄkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal sprÄkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som Àr centrala i vÄrt arbete, men framför allt i vÄr analys. Vi kommer att redovisa för hur sprÄkstörning kom pÄ tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij dÄ deras tankar om sprÄkutveckling har spelat stor roll i vÄr analys. Under metod kan man lÀsa om metodval, urval samt genomförande av vÄr studie.

VÀlkommen till förskolan Àr en undersökning om hur barn och vÄrdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson. Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vÄrdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. NÀr ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgÄr det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vÄrdnadshavare fÄr en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vÄrdnadshavare. Examensarbetets syfte Àr att ÄskÄdliggöra familjers första möten med förskolan.

Är ett kuddrum att föredra pĂ„ en förskola? Det finns mĂ„nga förestĂ€llningar om vad ett kuddrum ger barnen och personalen pĂ„ en förskola. Kaos eller subjektskapande? MĂ„ste det vara antingen eller? Genom att lyfta blicken och titta igen kan man se nĂ„got annat. Intervjuer och observationer i en barngrupp med barn i Ă„ldrarna 1-5 gjorde oss uppmĂ€rksamma pĂ„ hur deras verklighet kan te sig pĂ„ deras förskola.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

This report is a qualitative study on children aged three to five years who are in the Swedish preschool. The purpose of the study is to investigate how five experienced preschool teachers view the way children between three and five years acquire basic mathematical concepts, basic numeracy and geometry. The aim is also to find out whether teachers feel that the size of the group of children affects their learning.The study contains information about what preschool teachers think about the way children learn mathematics and how the size of the group of children affects this learning. From the results it can be seen that children learn Mathematics, both in everyday situations and when playing. Moreover, the group size does not seem to affect the mathematical learning of the child.

How do we perceive literature? In our times computer games and Internet have made us grow more comfortable to the usage of non linear storylines. But how does this apply to printed literature?In this essay, called ?From a to b through d h and o. Non linear storytelling in our time? I have focused on nonlinear literature from different time periods and I have studied novels such as James Joyce?s Ulysses as well as works by William S.

Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur yttre och inre faktorer pÄverkar pedagogens arbete och hur det styrs frÄn huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger bÄde möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation, för att fÄ bÄde en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt pÄverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts dÀr föresatsen var att fÄ se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade pÄ tre förskolechefer, tre förskollÀrare och tre barnskötare. 22 mindre observationer pÄ tvÄ förskolor har Àven utförts.

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som Àr anpassat för dagens standard och sÀtt att leva. PÄ en övergiven pojkkoloni pÄ Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling, to make any visitor to perceive it as credible..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger och barn förhÄller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrÄgor vi ville fÄ svar pÄ var: Hur interagerar de medverkande vid anvÀndning av surfplattan samt hur förhÄller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer pÄ tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes Àven intervjuer med fyra förskollÀrare.Genom hela vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fÄtt stÄ i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nulÀget oftast anvÀnds under planerade aktiviteter dÀr lÀrandet stÄr i fokus. TvÄ pedagoger uttryckte önskemÄl om att surfplattan alltid skulle finnas tillgÀnglig att anvÀndas fritt för barnen och inte endast dÄ en pedagog har bestÀmt det.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsÀrskoleeleverna anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjÀlp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för bÄde den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser ocksÄ att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.