AnstÀlldas och organisationers förÀndringsvilja och förÀndringsbenÀgenhet blir viktiga förutsÀttningar för att klara av en allt mer internationaliserad och hÄrdnad konkurrens. Den snabba utvecklingen i affÀrsvÀrlden bidrar till att det stÀndigt sker stora förÀndringar genom sammanslagningar och uppköp. I den hÀr magisteruppsatsen undersöker vi genom en kvalitativ metod effekterna av aktörernas samspel i samband med ett företagsförvÀrv. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllning: Hur ser aktörernas samspel ut vid ett företagsförvÀrv och vilka Àr dess effekter? Studiens syfte Àr att analysera aktörernas samspel och effekterna av det undersökta fallets förÀndringsarbete, samt att utifrÄn det hÀr utreda om det finns ett behov av att förÀndra implementeringsstrategin vid framtida förvÀrv.

Background: People diagnosed with psychosis are often described as introvert, isolated and with little or no ability to create and maintain social relationships. While every angle of a phenomena is valid and important, we believe that the first-person perspective provides the only direct access to the diagnosed persons? feelings and experiences.Aims: The aim of this study is to explore how a few people diagnosed with psychosis describe their experiences of social interaction.Method: This study is conducted in a Grounded Theory manner. An analysis has been performed on interviews made with five individuals, all diagnosed with a psychosis diagnosis.Results: The main result of this study is that the self-image is a core factor in the individuals experiences of, and initiative to, social interaction. The social interactions are linked to the individuals own relation to their diagnosis in a dynamic process where all components affect each other in the creating of the self-image.Conclusion: This study concludes that people diagnosed with psychosis is no different than other people when it comes to dreaming and longing for functional social relationships, but that they have some difficulties in actually finding them due to both social stigma and a poor self-image..

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn behöver vuxna vid sin sida som vÀgleder dem pÄ sin vÀg till vuxenlivet..

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

Denna undersökning handlar om barns litterÀra upplevelser och hur pedagogerna förhÄller sig till det. Syftet Àr att ta reda pÄ vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det Àr som vÀljer böcker. Vi tar reda pÄ hur pedagogerna tÀnker angÄende bokval och om barnen Àr delaktiga och har inflytande över valet av lÄnade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfÀlle, samt samtalat med en barngrupp vid tvÄ tillfÀllen. Vi upptÀckte situationer dÀr pedagoger och barn tÀnkte olika.

Denna studie avser att genom nÄgra observationer utförda pÄ en förskola resonera kring vad som hÀnder i leken, vad rolleken bestÄr av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör Àven för vad litteratur och förskolans lÀroplan sÀger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrÄn lÀroplanen, centrala begrepp utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt nÄgra vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns nÄgra faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrÄn observationer som Àr utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, sjÀlvkÀnsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Syftet med studien var att undersöka om förskollÀrare anvÀnder sig av nÄgra strategier för att hjÀlpa barn med samspelssvÄrigheter in i lek, och att upprÀtthÄlla lek. Jag ville dÀrför ocksÄ se om, och i sÄdana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvÄrigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkÀt,  intervjuer av  sex  förskollÀrare  och  av tvÄ  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  ocksÄ  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollÀrarna beskrev att de anvÀnde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  Àr  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, pÄ ett eller annat sÀtt, hjÀlpa barn till bÀttre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  pÄ  att  förskollÀraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfÀllen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder bilder för de yngsta barnens sprÄkinlÀrning. Genom intervjuer med fyra förskollÀrare i olika Äldrar undersökte jag hur de anvÀnder bilder som ett hjÀlpmedel för de yngsta barnens sprÄkinlÀrning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med Äldrarna ett till tvÄ Är, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder.I studiens resultat framkommer förskollÀrarnas barnsyn, förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt för ett arbete med bilder. SÄledes visar det sig att samtliga förskollÀrare föredrar och ser positivt till att anvÀnda bilder som ett hjÀlpmedel för sprÄkinlÀrning. FörskollÀrarna ser bilder som ett kommunikationshjÀlpmedel för barnen att uttrycka sig bÄde med sprÄklig och icke sprÄklig kommunikation.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett sÀrskilt fokus pÄ barns sprÄkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktÀr dÀr halvstrukturerade intervjuer utfördes med Ätta verksamma förskollÀrare. I resultatet framgick det att bilderboken Àr en central del i förskolans verksamhet och att förskollÀrare försökte ha medvetna intentioner vid höglÀsning och val av bilderböcker. Vid höglÀsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens sprÄkutveckling, men att samtalet var det som vÀgde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna vÀljer böcker utgÄr de frÄn barnens intressen och aktuella temaarbeten.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

Bakgrund: Förskolan ska erbjuda en trygg, utvecklande och lÀrorik verksamhet för alla barn i verksamheten. Arbetet i förskolan ska utföras med hÀnsyn till barns olikheter i förutsÀttningar och behov, det krÀver ett varierande arbetsÀtt och att det anpassas till den aktuella barngrupp som pedagogerna har. En pedagogik som har en central betydelse för strÀvan mot det viktiga uppdraget att kunna erbjuda en förskola för alla, Àr specialpedagogik.Syfte: Syftet med denna studie Àr att ge en inblick i hur förskollÀrare förhÄller  sig till specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan.Metod: I studien hade vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollÀrare, tvÄ pÄ samma förskola och de andra har varit frÄn olika förskolor.Resultat: FörskollÀrarna var positivt instÀllda till specialpedagogik och den genomgÄende uppfattningen av pedagogiken var att den Àr till för att kunna möta alla barn i förskolan. I förskollÀrarnas beskrivningar av specialpedagogens arbete i förskolan var handledning det frÀmsta arbetssÀttet och det som önskades mer av..

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka höglÀsningens roll i barns sÀtt att lÀra sig lÀsa och förstÄ vad lÀsning innebÀr. MÄnga förÀldrar lÀser sagor för sina barn kanske utan att tÀnka pÄ den positiva inverkan det har. Det Àr just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att höglÀsning har en mÀrkbar pÄverkan pÄ ett barns förmÄga att lÀra sig lÀsa. Genom att iaktta lÀsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremÄl innehÄller nÄgot som vÀcker lÀsarens intresse.