I vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ hur kommunikationen ser ut mellan elever i Àmnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda pÄ om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande. VÄra frÄgesÀllningar var ?vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?? och ?hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?? VÄr undersökning grundade sig pÄ en elevenkÀt, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser pÄ en skola inom UmeÄ kommun. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utstrÀckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och vÀrdering) med varandra.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i Ärskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet Àr att skapa en bild av hur elever ser pÄ popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna Àn andra. I syftet ingÄr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn pÄ hög status. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i sÄ fall vilka Àr dÄ dessa skillnader? Undersökningen Àr genomförd i tvÄ klasser i Ärskurs tre.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lÀrandepraktiker och meningsskapande samspel nÀr de spelar digitala spel tillsammans. Barn i Ärskurs tvÄ har delats in i fyra grupper. TvÄ av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de bÄda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i tvÄ steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett pÄföljande stimulated recall-samtal dÀr den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen anvÀnder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel Àger rum mellan spelare och ÄskÄdare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur aktiva pedagoger arbetar kring de flersprÄkiga barnen i förskolan. De forskningsfrÄgor jag stÀller Àr: Hur blir dessa barn integrerade i den svenska förskolan och vilka möjligheter har de till att utveckla sitt modersmÄl? Hur ser arbetet kring de flersprÄkiga barnen ut? För att fÄ denna förstÄelse har en kvalitativ intervjustudie med sex pedagoger inom olika förskolor genomförts.Studien utgÄr frÄn den aktuella LÀroplanen för förskolan och ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄket lÀrs i ett samspel med andra. Resultatet av intervjuerna och studier visade att barn lÀr sig sprÄket i ett samspel med barn och vuxna. Pedagogerna jobbar aktivt med att benÀmna och vara tydliga i sitt sprÄk, men Àven kroppssprÄk och bilder spelar en viktig roll.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Pedagogerna i de lÀgre stadierna har ett stort ansvar att lÀra sina elever lÀsa och skriva, men hur hjÀlper pedagogen de elever som inte knÀcker lÀskoden innan de slutat Ärskurs tvÄ. Jag har valt att intervjua tvÄ pedagoger för att se hur de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har ocksÄ valt att diskutera med nÄgra elever och höra deras Äsikter om att lÀra sig lÀsa och skriva.Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt med alla elever, oavsett svÄrigheter eller inte. Undervisningen Àr anpassad till varje individ, pedagogerna anvÀnder olika inlÀrningsmetoder för att hjÀlpa sina elever.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vÄr studie ville vi ta reda pÄ om svÄrigheter i ordförstÄelse och lÀsförstÄelse bidrar till ett sÀmre resultat inom matematikÀmnet. NÄgot annat vi ville ta reda pÄ var vilka krav en textuppgift stÀller pÄ elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med sprÄket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svÄrare för att lösa textuppgifterna Àn rÀkneuppgifterna.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.

Skolans styrdokument stÀller krav pÄ att lÀrare och elever ska anvÀnda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslÄngt lÀrande. Syftet Àr att analysera interaktionen mellan lÀrare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin Àr insamlad genom video-observationer och studien Àr öppen och kvalitativ. Empirin bestÄr av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin Àr analyserad utifrÄn EMA-modellen, som bygger pÄ idéer frÄn John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av lÀraren eftersom att det Àr lÀraren som styr över talutrymmet, men Àven vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

?Ofta att det Àr vÀrt? Àr en sprÄksociologisk undersökning av orden ofta, orka, vÀrt och ovÀrt. Syftet var att undersöka om, och i sÄ fall hur, orden anvÀndes pÄ ett icke-traditionellt sÀtt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna anvÀndning kan klassas som slang. En enkÀt delades ut till elever i Ärskurs tre pÄ samtliga gymnasieprogram pÄ Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utstrÀckning Àn pojkar, skulle anvÀnda orden pÄ ett icke-traditionellt sÀtt och att elever pÄ teoretiska program skulle anvÀnda dem mer Àn elever pÄ praktiska program.

Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn samtal med gymnasieelever fÄ en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen bestÄr av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Studiens teoretiska utgÄngspunkter vilar pÄ socialpsykologisk grund och mÀnniskans samspel med miljön intar en framtrÀdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, lÀraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen dÄ en muntlig examination hÄlls. För eleven Àr dennes instÀllning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lÀrarens och kamratgruppens förhÄllningssÀtt i avseendet hur muntlig examination upplevs.