Syfte med denna studie Àr att beskriva hur elever, förÀldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som stÄr skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstÀmmer förÀldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt Àmne. Genomförandet av studien har skett med hjÀlp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkÀter till förÀldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur förÀldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syftet med denna uppsats var att, genom jÀmförelse, fÄ fördjupade och praktisktanvÀndbara kunskaper om lÀmpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvÄrigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar nÀrmare pÄ hur bemötande beskrivs i forskning, i lÀroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lÀrare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvÄrigheter. För att ta del av lÀrarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att anvÀnda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat tvÄ observationsklasslÀrare och tvÄ lÀrare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder pÄ likheter mellan gÄrdagens och dagens bemötande av elever i sÀrskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit Àr de bÄda lÀroplanernas syn pÄ den sÀrskilda undervisningsgruppens syfte..

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

Syftet med arbetet Àr att diskutera hur skolan och i synnerhet lÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar elevens identitetsskapande i en mÄngkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen Àr kvalitativa intervjuer dÄ studien Àr baserad pÄ elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter frÄn grundskolan. De upplever att lÀrarnas förhÄllningssÀtt har haft stor inverkan pÄ deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger pÄ hur lÀrarnas förhÄllningssÀtt till eleverna inverkar pÄ deras identitetskapande, sjÀlvkÀnsla och skolprestationer. Undersökningen Àr byggd pÄ intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare Är har en negativ attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjÀlp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning sÄ att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Genom en gruppenkÀtsundersökning tillfrÄgades elever i Ärskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet var att undersöka om frukosten har nĂ„gon inverkan pĂ„ den fysiska prestationen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Är det nĂ„gon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hĂ€lsa bland elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?MetodUndersökningen Ă€r kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolĂ„r 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hĂ€lsa dĂ€r eleverna deltog och sedan svarade pĂ„ en enkĂ€t.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I lÀroplanen för grundskolan framgÄr tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska vÀrden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstÄ demokratiska förhÄllningssÀtt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhÀlle.Dramapedagogik ses inte som ett eget Àmne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsomrÄde i Sverige kan behandlas utifrÄn större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden Àr etablerad och tillÀmpats under flera Är. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgÄtt att dramapedagogik innebÀr att eleverna fÄr lÀra med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sÀtta sin in i andra mÀnniskors perspektiv samt att elever genom reflektion fÄr ta del av andras Äsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lÀra i samspel med andra, att lÀrande Àr en process som krÀver utöver teoretisk kunskap Àven praktisk kunskap dÀr reflektionen Àr det centrala och en helhetssyn pÄ mÀnniskan Àr utgÄngspunkten. Syfte med denna studie Àr att beskriva och öka förstÄelsen för dramapedagogers attityder till anvÀndandet av dramapedagogiska arbetssÀtt i undervisning med fokus pÄ demokrati.TillvÀgagÄngssÀttet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och instÀllningen till dramapedagogik styr tillÀmpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ÀndÄ nÀmna att resultaten som framgÄr i studien inte Àr helt objektiv eftersom studien enbart bygger pÄ dramapedagogers attityder till anvÀndandet av en metod som de sjÀlva föresprÄkar..

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgÄng av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rÄdande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkÀtundersökning utförd bland 88 elever i Ärskurs 9. Studien innefattar betygens pÄverkan pÄ elever i avseende pÄ motivation, stress och press, sjÀlvförtroende och identitet samt tÀvlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven pÄ godkÀnd i kÀrnÀmnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur vÀl rÀttvisa och god information frÄn lÀrarnas sida stÀmmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dÄlig betyg sÀnker sjÀlvförtroendet och att det i viss mÄn förekommer tÀvlan mellan elever om betyg.

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.