FÄ institutioner Àr i lika hög grad som skolan föremÄl för forskning och Äsikter. Alla har rÀtt att sÀga sitt nÀr det gÀller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanÄt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfÀllet Àr ett vidgat textbegreppstÀnkande. Nytt Àr ocksÄ att individuella utvecklingsplaner ska upprÀttas för varje elev. ?Individualitet? Àr ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ den fria leken. Uppsatsen utgÄr frÄn pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig pÄ forskningsomrÄden som rör barns utveckling och lÀrande genom leken. Resultatet visar pÄ olika möjligheter för pedagogen att anvÀnda leken och för att stödja och hjÀlpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lÀrande.

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt förÀldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt tre förÀldrar, fÄtt erfara att fostran kan innebÀra att lÀra sig om det sociala samspelet, att lÀra sig skillnaden mellan rÀtt och fel eller vilka beteenden som Àr acceptabla och vilka som inte Àr det. Flertalet av de intervjuade, sÄvÀl pedagoger som förÀldrar, uppfattar att lÀrande och fostran i mÄngt och mycket Àr samma sak och att det i slutÀndan handlar om att föra, dels den egna familjens, men ocksÄ de rÄdande samhÀllsvÀrderingar, vidare till barnet för att pÄ sÄ vis skapa goda, empatiska samhÀllsmedborgare. VÄr slutsats av detta Àr att genom mellanmÀnskliga samspel, sÀrskilt vuxnas förhÄllningssÀtt, fostras barn in i det samhÀlle som för nÀrvarande rÄder och dÀrmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid..

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet pÄ förskolan. Vianser att det Àr viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor pÄ löpandeband och inte tar tillfÀllet i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vÄr studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmÄ barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer pÄ skötbordet pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Sverige.De frÄgor vi stÀllt oss Àr ?samtalar pedagoger med barnet pÄ skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om pÄ skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger pÄ skötbordet??Metod: UtgÄngspunkten i studien Àr hermeneutisk och vi har anvÀnt oss av enkvalitativ metod. VÄrt redskap i studien Àr observation dÀr vi anvÀnt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.