SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Den hÀr studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som Ànnu inte har ett verbalt sprÄk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att fÄ syn pÄ vad som hÀnder i samspelet mellan barnen. Det som vÀckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp pÄ förskolan oftast inte ser ut att leka med nÄgon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den hÀr studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare Àr samspel och lek mellan barnen.I tidigare smÄbarnsforskning anses att det inte förekom nÄgot samspel för barn före tre Ärs Älder utan det har hÀvdats att hÀrmandet Àr det beteende som var det mest framtrÀdande hos barn i den Äldern.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebÀr informationsöverföring och detta ses inom sjukvÄrden som en överrapportering dÀr fokus Àr informationsutbytet. Att anvÀnda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsÀkerheten stÀrks. Syfte: Syftet Àr att redogöra för intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvÄrdspatienter mellan varandra. Metod: Studien Àr en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor fördelat pÄ tvÄ grupper vid tvÄ olika tillfÀllen.

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmÀnt tillgÀnglig plats. De objekt som undersöks Àr konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de tvÄ förstnÀmnda. Syftet med Àr att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och pÄ sÄ sÀtt försöka utröna om ett konstnÀrligt förhÄllningsÀtt kan appliceras i platsskapandet Àven inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan vÀcka medvetenhet om en plats och stÀrka platsens identitet.

VÄrt examensarbete handlar om samspel mellan barn pÄ en förskola i Malmö. Undersökningens fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka konflikter mellan barn pÄ en smÄbarnsavdelning och den centrala frÄgestÀllningen i vÄr studie Àr: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan smÄ barn? DelfrÄgor som vi kommer att anvÀnda nÀr vi bearbetar och analyserar vÄra observationer Àr: Vad hÀnder under barnens konflikter? Hur ser samspelet ut vid konflikter mellan barnen? Vilka brister finns det i kommunikationen mellan barnen? Undersökningsgruppen bestÄr av 17 barn i ett - tre Ärs Älder pÄ en smÄbarnsavdelning. Den metod som anvÀnds Àr observationer med hjÀlp av en digitalvideokamera.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur elever med hörselnedsÀttning deltar i dialog och samspel. NÀrmare bestÀmt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjÀlpmedel. I skolans styrdokument föresprÄkas elevaktiva arbetssÀtt och dialogen betonas sÀrskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krÀvs deltagande pÄ lika villkor samt tillgÄng till ett gemensamt sprÄk. I dag fÄr 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

Syftet med vÄr rapport var att belysa hur elever i en svensksprÄkig skola i Spanien motiveras att lÀra sig landets sprÄk nÀr den övriga undervisningen sker pÄ modersmÄlet svenska. Vi undersökte Àven hur elevernas sprÄksituation sÄg ut och hur de undervisades i deras andrasprÄk. Genom att studera litteratur och genomföra intervjuer samt observationer lades grunden till vÄrt arbete. Intervjuerna genomfördes pÄ Svenska skolan i Palma de Mallorca, med elever i Ärskurs 1-6 samt fyra pedagoger under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Observationerna genomförde vi endast bland eleverna.

För att undersöka interbedömarreliabiliteten i Emotional Interaction Style ? assessment (EIS ? assessment), vid bedömningar av Marschak Interaction Method (MIM), har tre inspelade MIM filmer skattats av sju bedömare. Reliabiliteten berÀknades med intraklasskorrelationskoefficient (ICC). I bakgrunden har en teoretisk genomgÄng gjorts av aktuell forskning gÀllande barns utveckling och samspel mellan barn och förÀldrar. Vidare har bakgrunden till MIM och EIS-assessment redovisats.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children.By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality?Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child?s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken förstÄelse elever i skolÄr 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de tvÄ skolÄren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkÀt som underökningsmetod vÄrt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolÄr 5 och 56 elever i skolÄr 6. Resultatet visade att mÄnga elever i skolÄr 6 hade förstÄelse för begreppen men endast en elev i skolÄr 5 hade den förstÄelse som vi sökte..

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.