IntroduktionAtt arbeta på intensivvårdsavdelning är utmanande med höga krav på intensivvårdssjuksköterskansvård. För att få djupare förståelse och kunskap för sitt arbete och för patientens och den närståendes situation krävs Samordning kring patientens varande efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen.SyfteSyftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans behov av att följa upp utskrivna patienter från intensivvårdsavdelningen med fokus på varför behovet uppstår, hur uppföljningen ser ut,hur ofta den sker och om det finns hinder, och fördelar respektive nackdelar med uppföljning.MetodMed en enkät tillfrågades 154 intensivvårdssjuksköterskor på tre intensivvårdsavdelningar om sinauppfattningar kring behovet att följa upp utskrivna patienter. Av dessa besvarade 90 enkäten.ResultatMajoriteten av intensivvårdssjuksköterskorna hade ett behov av att följa upp utskrivna patienter. De vanligaste orsakerna var empati för patienten, att rätt omvårdnads- och medicinska åtgärder utförts och för att öka kunskapen. Uppföljning skedde mer sällan än då behovet uppstod.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.

Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005.

Alla organisationer, inklusive hälso- och sjukvården, ägnar sig åt förändringsarbete. Denna studie är skriven inom vård- och omsorgsadministration och fokuserar på förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Förändringsarbete är en komplex uppgift som kräver planering och förberedelser. För att lyckas med förändringar i hälso- och sjukvårdsorganisationer är kommunikation nödvändigt. I en organisation är det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och påbörja kommunikation i t ex diskussionsforum.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån.Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad Samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m.

Vid Onkologiska klinikens behandlingsmottagning ges cytostatika till de patienter som inte är inlagda vid kliniken. Arbetsförhållandena för sjuksköterskorna på mottagningen är ibland mycket påfrestande, genom att arbetsbelastningen kan vara mycket varierande, både mellan olika dagar och mellan olika sjuksköterskor. Vidare ger dagens bokningsrutiner inte någon Samordning mellan sjuksköterskorna, vilket gör att mottagningen även har svårigheter att på ett bra sätt utnyttja sina behandlingsresurser.Behandlingstiderna för patienterna bokas idag löpande. Examensarbetet syftar till att simulera förändringar i dagens verksamhet. Vi undersöker möjligheterna att genom samordnad bokning dels förbättra arbetsförhållandena för sjuksköterskorna och dels förbättra resursutnyttjandet vid mottagningen.

SammanfattningI dagens informationssamhälle ställs höga krav på den offentliga förvaltningen. Detta har lett till att många myndigheter har valt att publicera information på Internet. Några av myndigheterna har även lanserat olika typer av så kallade självbetjäningstjänster (e-tjänster). 24-Timmarsmyndigheten är regeringens vision om den framtida förvaltningen. Statskontoret utförde en förstudie beträffande standardmeddelanden under perioden november 2003 till augusti 2004.

I detta examensarbete behandlar jag anbudskalkylering. Jag kommer räkna på ett anbud vars förfrågningsunderlag enbart består av ett mail och en planritning.Ett anbud är en offert entreprenören skickar till beställaren. Offerten är priset på vad entreprenören har räknat att jobbet kommer kosta. Beställaren skickar ut ett förfrågningsunderlag till en eller flera entreprenörer. Förfrågningsunderlaget består oftast av olika beskrivningar, som är kopplat till AMA, AF osv, samt ritningar.Beroende på vilken entreprenadform beställaren/byggherren väljer upprättas anbuden på olika sätt.

Introduktion Patientinformation/patientundervisning är viktigt för att patienten ska kunna tillgodogöra sig vården på bästa sätt. Ett evidensbaserat arbetssätt är idag en nödvändighet/viktig del av svensk sjukvård, men för att patientinformationen ska fungera optimalt är det viktigt att även sättet den förmedlas på vilar på enevidensbaserad grund. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att utifrån Patricia Benners domän om sjuksköterskans undervisande och vägledande funktion, studera hur förmedling av evidensbaserad omvårdnad till patienten är beskriven i litteraturen. Metod Litteraturstudie som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Alla artiklar hade som grund ett evidensbaserat omvårdnadsperspektiv, och artiklarna har analyserats då det gällde patientinformation/patientundervisning utifrån en av Benners sju domäner, den som handlade om den undervisande och vägledande funktionen.

Bakgrund och problem: Ett filmprojekt utgörs av ett komplext nätverk av aktörer och ekonomistyrning tjänar som ett centralt verktyg för att samordna och styra des-sa. Den forskning som finns inom området för ekonomistyrning i filmprojekt är i princip uteslutande inriktad på den amerikanska filmindustrin. Därmed finns ett em-piriskt tomrum gällande ekonomistyrning i svenska filmprojekt, vilket denna studie riktar sig mot. Studien utgår från följande frågeställning:? Hur används ekonomistyrning i svenska filmprojekt?Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ekonomistyrning används i svensk filmproduktion.

Background: Many elderly are feeling lonely and insecure in their homes; it?s difficult for them to cope with their life situation after discharge from hospital. There is therefore a need to get a deeper understanding of their situation and the need for action, thus possibly preventing a new hospital admission. Recent research shows that a better coordination is necessary when elderly are discharged from hospital and that the quality of the discharge is essential for how they cope at home afterwards.Purpose: To get a deeper knowledge of older people´s experiences associated with frequent readmissions to hospital.Method: A qualitative research approach was used trough interviews with open questions. Ten persons with an age of 75 years and older who had a readmission to hospital within one month was interviewed.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.

Idag är det vanligt inom byggbranschen att så fort ett beslut är taget om att en byggnad ska uppföras, ska den blir klar snarast som möjligt. Detta kräver i sin tur att projekteringen ska utföras på kortast möjliga tid utan att fel uppstår, så själva bygget kan påbörjas. Samordningseffektiviseringen ska undersökas genom att författaren granskar hur en modell ska vara uppbyggd i ett CAD-program för att den ska kunna exporteras till ett Samordningsprogram, där byggnadens ritningar granskas.Examensarbetet utfördes på uppdraget av företaget METOD arkitekter i Uppsala i slutet av den treåriga högskoleingenjörsutbildningen inom byggteknik. Syftet med detta projekt var att analysera en samverkan mellan CAD-programmet ArchiCAD och Samordningsprogrammet Solibri. Detta för att på ett effektivare sätt kunna granska modellen i Samordningsprogrammet och uppnå en optimal 3D-Samordning.

Allt fler människor med palliativ diagnos väljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vård i hemmet med helhetsperspektiv krävs det teamarbete i ett mångprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvården skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor från sju vårdcentraler i norra Sverige.

Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhållning, vägar, trafik samt parkskötsel. De har i nuläget inget uttalat Samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var därför att ge förslag på nya tillämpningar och jämföra med andra kommuner. Målet var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag på lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till områden som rör trafik och gator.