SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en specifik kriminalvårdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet påverkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar även till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner står i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvårdare som arbetar på en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen på kriminalvårdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck är avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgång beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin på anstalten.

Överums bruk AB är idag en ledande tillverkare av jordbruks maskiner där främst Europa är största marknaden. Deras främsta produkt är vändskiveplogen som är världsledande just nu på marknaden med lågt dragkrafts behov och hög effektivitet. Då konkurrensen ökar och kostnaderna inte minskar så krävs anpassning av nya konstruktioner till produktionen för att få ner kostnaderna men även minska antalet olika detaljer.I det här projektet utgår jag utifrån ett förslag på en ny huvudkomponent kallad topp till Cx-plogen. Den ska ersätta den gamla toppen men även den spanska toppen som används på den spanska marknaden. HD-toppen sitter längst fram på vändskiveplogen och dess funktion är att lyfta, dra och hålla upp plog ramen.Först gjordes en grundlig genomgång av processen så att problem och förbättringsmöjligheter upptäcks.Sedan gjordes olika beräkningar för att på så sätt få fram hur mycket man tjänade på de förändringar som gjordes.

Idag är intresset för högpresterande betong (HPB) växande runt om världen då fördelarna är många, eftersom slankare, tätare, starkare och lättare konstruktioner kan tillverkas. Detta examensarbete handlar om materialförsök och modellering för en typ av HPB som ska användas i husbyggnation. Arbetet inleddes med materialförsök i färskt tillstånd, där god gjutbarhet och konsistens eftersträvades. Utgångspunkten var från ett grundrecept med två olika ballastsorter (slaggballast med flygaska och krossballast från asfaltindustrin med silikastoft), vilka namngavs till pilotförsök 1 och pilotförsök 2. Vidare valdes pilotförsök 1 att provas i hårdnat tillstånd då det visades att det var mer ekonomiskt lönsam eftersom ballasten inte behövde siktas, lägre vct tillhandhölls och att flygaskan som användes i pilotförsök 1 är billigare än silikastoft som användes i pilotförsök 2. Resultaten efter 28 dygn för de materialförsök som utfördes i hårdnat tillstånd var:Tryckhållfasthet; 141,9 MPaDraghållfasthet; 7,0 MPaBöjdraghållfasthet; 10,0 MPaElasticitetsmodul; 46,4 GPaKrympning efter 56 dygn; 0,5 ?Samtliga försök utfördes enligt svenska standarder (SS). Dessutom vidareutvecklas och förbättrades ett redan arkitektoniskt gestaltat Attefallshus ur ett konstruktions- och hållbarhets perspektiv, där fokus låg på transport- och produktionsförutsättningar.

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

Organisationers krav på ständiga förbättringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frånvaron av tydligaffärs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framställsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten på allt bättre resultatet skaåstadkommas med mindre resurser. Det räcker inte längre att ?springa fortare?än konkurrenterna utan man måste även arbeta smartare och placera sig rätt, ettspel som kräver både kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhållanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

I denna uppsats undersöks den svenska översättningen av slanginslagen i The BriefWondrous Life of Oscar Wao (2007), en roman av Junot Díaz. Att översätta slang kräver djupgående kunskap om såväl vokabulär som käll- och målspråkets respektive kulturer. Översättaren måste reflektera över huruvida slangen pekar på viss grupptillhörighet, om den hör hemma på en särskild geografisk plats, vilkaassociationer den väcker, om den har kategoriserande funktioner, om den ska fungera komiskt eller informativt, etc. När dessa funktioner väl har etablerats, ska översättaren sedan överföra dem till målspråket, något som ställer avsevärda krav på översättaren.Uppsatsen utgår från översättningsstrategier uppställda av Dorothea Hygrell i doktorsavhandlingen Att översätta komik (1997). Hygrells strategier tillämpas på valda slangexempel i Junot Díaz roman med fokus på både problematiska och lyckade aspekter i syfte att problematisera översättningen av slang.

Påbyggnader är ett sätt att öka möjligheterna för att skapa fler bostäder eller lokaler när markytorna inte räcker till. Efter att det tidigare förbudet på att konstruktioner med trästomme inte fick byggas högre än två våningar försvann, är det nu möjligt att göra en påbyggnad i trä. Trä är ett lätt material som passar bra för en påbyggnad, på grund av att den tidigare konstruktionen inte behöver förstärkas i lika stor grad ifall man skulle använt sig av en stål- eller betongstomme. En hög byggnad behöver stabiliseras mot horisontalkrafter. Ett sätt att göra detta är att utforma de bärande väggarna som skjuvväggar.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås.

Torv är en jordart som ur geoteknisk synpunkt är besvärlig att grundlägga konstruktioner på. I Sverige har industrialiseringen gett ökade krav på allt snabbare transporter. Detta i förlängningen har medfört nydragning av vägar och järnvägar till att gå raka vägen över marker med dålig bärighet. Detta har medfört en utveckling av tekniska lösningar för att klara de krav i bärighet som funnits. Väg 1082, Björna – Långviksmon går i sin sträckning genom tre stycken torvmyrar.

Abilia utvecklar, tillverkar och säljer tekniska hjälpmedel till personer som antingen har en fysisk eller psykisk begränsning som påverkar deras vardag. För att dra ner på kostnaderna och få en bättre enhetlighet vill Abilia att ytterförpackningarna ska standardiseras samt att ett flexibelt inrede som ska kunna anpassas till många av företagets produkter utvecklas.En förstudie lade grunden för projektet där många olika områden och metoder undersöktes. De existerade förpackningarna utvärderades, deras och produkternas livscykel kartlades varpå det framgick vilka som var projektets huvudanvändare. Dessa intervjuades och en kravspecifikation kunde sedan fastställas. Förstudien resulterade i att det fanns två grupper av produkter som lösningen måste kunna anpassas till.

The ambition of this paper is to study the construction of the categorization between ?us? and ?them? in a religious minority, represented by Jehovah?s Witnesses and a nationalist political party, represented by the Swedish Democrats. This will be done by a discursive psychology analysis of their official publications on each group?s website. By a deductive study using Henri Tajfel?s Social Identity Theory trying to disclose the psychological processes; social categorization, social identity, social comparison and psychological distinctiveness.

I jordbävningsdrabbade områden är stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I många av dessa delar av världen lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begränsad tillgång till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbävningsdrabbade områden förstärks i olika mån, beroende på jordbävningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania är ett sådant område som drabbas av små till måttliga jordbävningar, då och då. Där förstärks byggnader med s.k.