Syftet med undersökning var att ta reda på vad läraren har för roll i lek och Samling samt lärarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och Samling.Undersökning har gjorts med hjälp av observationer i form av löpande protokoll och frågeställningar som jag har ställt till olika förskollärare. Resultatet jag fick visar på att lärarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och Samling och att de är medvetna om hur deras roll som lärare ska vara i lek och Samling.  Jag kan utifrån det jag läst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns inställning till Samling samt hur de resonerar kring Samlingens innehåll.Undersökningen genomfördes med hjälp av ostrukturerade enkäter samt observationer av Samling på förskolan. Vi utförde även intervjuer av barn för att få en övergripande bild på området. Resultatet visade att förskollärare anser att Samlingen är en betydelsefull aktivitet som bör leda till att läroplanens mål uppfylls, genom att förskollärarna försöker förhålla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs även likheter med tidigare forskning och litteratur.  .

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under Samling i förskolan.Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, Samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under Samlingen.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under Samling i förskolan.Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, Samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under Samlingen.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis Samling och tema. För att Samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i Samling och tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i Samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger tänker kring fenomenet Samling. Jag ville också ta reda på hur musik skulle kunna användas i Samlingar. För att ta reda på detta delades enkäter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att få exempel på hur musik kunde användas i en Samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till Samlingar.

Om lusten att samla på sig saker och om lusten att visa sin Samling. Att synliggöra en smak,en kunskap, ett intresse för andra. Om processer och tankar kring ett arbete där självavisningen av det insamlade materialet bildar (blir) (är) en tillgänglig rörlig Samling, ett privatmobilt arkiv, ett levande nätverk. Är det en bekräftelse i sig att publiken kommer och tittareller krävs det mer? Ett samtal kring upplevelsen eller bara ett utrymme för samtal efter det upplevda..

Arbetet handlar om förskollärarens roll i den förändrade verksamheten med utgångspunkt i aktiviteten Samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt närma oss våra frågeställningar kring ämnet. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i aktiviteten Samling, finns det en förändring och vad kan den i så fall bero på. Syftet var också att undersöka i vilken mån Samlingen speglar förskollärarens förändrade yrkesroll i strävan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut på de olika förskolorna där undersökningen gjordes.

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en Samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i Samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av Samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser.

Idag genererar företag stora mängder av loggfiler vilket gör det svårt att hitta och undersöka felmeddelanden i alla loggfiler. En loggsamlare med Logstash, Elasticsearch och Kibana som bas har implementerats hos Ericsson Linköping. Loggsamlarens syfte är att samla loggar från testenheter och möjliggöra sökning och visualisering av dem. En utvärdering av Elasticsearch har genomförts för att se i vilken grad söktiden för sökfrågor ökar med ökad datamängd. Utvärderingen gav en indikation om att söktiden i värsta fallet är linjär..

Studien syftar till att ge kunskaper om Samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om Samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller Samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har Samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om Samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att Samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.

Det här examensarbetet handlar om hur pedagoger ser på Samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors talutrymme, samt hur det talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem pedagoger kring syftet med Samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem pedagoger kring pojkars och flickors talutrymme under Samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors talutrymme ut under Samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av pedagogerna som blev intervjuade.

BakgrundVi har valt att undersöka om Samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring Samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar Samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med Samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

BakgrundAtt barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en Samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans Samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat.SyfteSyftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av Samlingen som ett pedagogiskt verktyg.MetodVårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland.ResultatVi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur Samlingen framställs i tidningenFörskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg,fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av entextanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet avförskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebördenav begreppen omsorg, fostran och lärande. Resultatet i tidningen Förskolan visar att i Samlingen sker det mer fostran och lärande änomsorg. Sammanfattningsvis beskrivs Samlingen i artiklarna som en daglig återkommandeaktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt.Lärande i Samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relaterastill socialisering där Samlingen fungerar som ett skolförberedande moment.