Förskolans läroplan (Lpfö 98) säger att barnet i förskolan ska få en grundläggande förståelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och påverka sin situation. Den här studiens syfte är att undersöka hur barnets delaktighet framträder i förskolans verksamhet. Som avgränsat undersökningsområde har förskolans pedagogiska Samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Vårt syfte med denna studie är att förstå och beskriva tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande och hur dessa föreställningar står i relation till förskollärarnas agerande i Samlingen. Studiens frågeställningar är "Hur framträder tre förskollärares föreställningar kring barns utveckling och lärande inför, under och efter Samlingen i en förskola?" och "Hur står de föreställningar vi tolkar fram ur förskollärarnas utsagor i relation till deras agerande i Samlingen?" Vi har utgått från tidigare forskning kring begreppen föreställning och Samling, och för att förstå och beskriva de tre förskollärarnas föreställningar har vi utgått från ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att få syn på de olika föreställningarna använt oss av en triangulering av metoder med frågeformulär, intervju och observation. En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i Samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Syftet med detta arbete var att belysa Samlingarna på förskolan, och lyfta fram det som sker under Samlingarna. Utgångspunkten var den vuxnes roll i Samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera på Samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vår studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar Samlingen i förskolan. Vi ville belysa Samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen på förskolan har för tankar kring Samlingen.

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina Samlingar och även hur de resonerar kring Samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under Samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina Samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring Samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation.

Vårt syfte med detta arbete är att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga Samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att Samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra människor? Vi hoppas även att vårt arbete kan väcka tankar om Samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en Samling är, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tänker om Samlingar. För att förstå varför dagens förskolor har Samlingar så anser vi att man behöver känna till historiken om dess uppkomst och har därför även skrivit kort om detta.

The purpose of this thesis is to gain insight into educators? views and work with circle time in preschool. To find out, I have referred to the following questions: How is your circle time performed in preschool? What objectives have teachers with the circle time? What impact has your circle time for the children in preschool?I have chosen to carry out qualitative interviews with three preschool teachers. After the interviews, I compared the educators? response to previous research.The survey shows that the circle time is one of the day´s highlights for preschool children.

Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med Samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra.Undersökningen visar att Samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att Samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla. Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över Samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi Samling?               .

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i Samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse Samlingen har på en förskola i en stad i Skåne. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad pedagoger anser om Samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhåller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om Samlingens roll i förskolan samt hur förhåller de sig till dessa i praktiken? Hur tänker pedagoger om Samlingens innehåll och upplägg? Vad anser pedagogerna att barnen lär sig i Samlingen? Hur har Samlingen förändrats genom förskolans utveckling utifrån barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vårt empiriska material har vi gjort en analys. Här lyfter vi fram det väsentliga ur vår empiri när det gäller pedagogernas sätt att arbeta med Samling i förskolan, hur de ser på lärande, innehåll och syfte.

Abstract Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under Samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring Samlingens betydelse och de förväntningar de har på Samlingen. Jag vill också undersöka på vilket sätt barn visar intresse för Samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för Samlingen, och genom att själv observera barnen. Studien bygger även på att se skillnader i två olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmän inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån mina fyra frågeställningar.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ studie undersöka förskollärares syn på relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmåga vid Samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrån Säljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjälp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmåga och lärande har resultatet gått att bearbeta och förstås ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollärare menar att fysisk aktvitet är detsamma som att barn rör på sig.

Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med Samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av Samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar Samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen Samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om Samlingen jämfört med lärarens syfte med Samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys. Den forskning som idag förekommer om förskolans Samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av Samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring Samling i förskolan varit betydelsefull.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla Samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i Samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.