Sökresultat:
378 Uppsatser om Samling i förskolan - Sida 17 av 26
Ăr en annan vĂ€rld möjlig? World Social Forum, Den Globala RĂ€ttviserörelsen och formulerandet av en ny demokrativision
Ănda sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation dĂ€r demokratins utformning och innehĂ„ll inte lĂ€ngre diskuteras. DĂ€rför har vi valt att undersöka den globala rĂ€ttviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det Ă€r en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister Ă€r det svĂ„rt att nĂ„ fram till en samlad vision. VĂ„r analys bygger huvudsakligen pĂ„ World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundlĂ€ggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.
FörskollÀrares tankar om förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation i förskolan : En studie om förskollÀrares uppfattningar om den icke-verbala kommunikationens betydelse för den pragmatiska delen av barns sprÄkutveckling i samlingssituation
Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.
Den Ideologiska Debatten : En studie av det ideologiska innehÄllet i svenska partiledardebatter.
Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..
Pedagogers talsprÄksutvecklande arbete i samlingen med 1-3-Äringar
Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre Äldrar (1-3 Är) arbetar talsprÄksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ smÄ barns talsprÄksutveckling; sÄdan forskning har snarare handlat om de Àldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har anvÀnt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i tvÄ delstudier, för att dÀrigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, pÄ tvÄ olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollÀrare var. Den intervjuade förskollÀraren var ocksÄ den som observerades i samlingarna.
LĂRA LEAN : om lĂ€rande med Lean förbĂ€ttringstavla
Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ăngelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.
Jugoslavien : - En gÄng i tiden fanns det ett brödrask
Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ăkad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
Klassifikationssystem för en medicinhistorisk samling en jÀmförande studie av SAB och NLM
This thesis deals with classification of the subject field history of medicine. The two classification systems SAB and NLM are compared in order to find out which one is the most adequate to organize a small collection of history of medicine. SAB and NLM are the two most commonly used classification systems in medical libraries in Sweden today. NLM classification system specializes in medicine and SAB is a universal classification system. Our purpose with this study is to find out the pros and cons of each system, whether the systems treat the subject history of medicine in a satisfactory way and what kind of classification system that is better for this assignment, a specific one or a general one.
UppgÄng och fall : .. En studie av sulfatmassabranschens miljöredovisningar
Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. De företag som studien baseras pÄ Àr Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. LÀnsstyrelsen och den kommunala miljö- och hÀlsoskyddsnÀmnden, med hjÀlp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt stÀllde krav pÄ mÄnga företag att ta miljöfrÄgorna pÄ allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstÄnd enligt miljöbalken har i flera Är varit skyldiga att lÀmna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.
Att möta utmanande beteenden : Pedagogers uppfattningar om vad ett utmanande beteende Àr i förskolans samling
I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.
Kulturella identiteter : - En studie hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv.
Studiens syfte Àr att se hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ kulturell identitet. I ett bekvÀmlighetsurval hittade vi respondenter frÄn Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra SprÄk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien pÄ svenska studenter pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhÄllande till Hofstede?s data gÀllande kulturella vÀrderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara pÄ ett enkÀtformulÀr som Àr utformat av Ph.D.
Musik för sprÄket? - En studie om sprÄkstimuleringsarbetet vid fyra förskolor
?Musik för sprÄket? ? En studie om sprÄkutvecklingsarbetet vid fyra förskolor? skriven av Frida Bengtsson och Desirée Strandh handlar om olika metoder som förskollÀrare anvÀnder för sprÄkutveckling. Vi har gjort en studie med utgÄngspunkt i samlingar med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi har försökt se samlingssituationerna dels ur förskollÀrarnas perspektiv men ocksÄ ur barnens egen synvinkel. VÄra undersökningsverksamheter var fyra till antalet, tvÄ stycken med profileringen sprÄk och de andra tvÄ med musikinriktning.
Varvsbyggnad pÄ Beckholmen
Beckholmen behöver ett nytt varv. Ăn har historia som strĂ€cker sig lĂ„ngt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten pĂ„ 1800-talet. Byggnaderna rĂ€cker inte lĂ€ngre till och ett tillĂ€gg till öns bebyggelse Ă€r nödvĂ€ndigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod fĂ„r det nya varvet vĂ€xa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likasĂ„. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lĂ€ttare att ifrĂ„gasĂ€tta det givna programmet som struktureras om.
?Kan du l?sa f?r mig??
Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.
LĂRA LEAN - om lĂ€rande med Lean förbĂ€ttringstavla
Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer
komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstÀlldas kompetens pÄ
ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ăngelholms kommun har bland annat valt att arbeta
med Lean som Àr en filosofi men frÀmst en samling metoder och verktyg som
handlar om att ha ett synsÀtt och arbetssÀtt i verksamheten som skapar vÀrde
för kunden. Man ska fokusera pÄ det vÀrdeskapande och optimera detta, medan det
icke vÀrdeskapande ska ifrÄgasÀttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att
utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lÀrande och utveckling
individuellt och i arbetsgruppen pÄverkas nÀr Lean förbÀttringstavla anvÀnds
som hjÀlpmedel. Jag har utgÄtt frÄn Senges modell för förÀndring dÀr fem
discipliner, kunskapsomrÄden, blir medarbetarens bÀsta guide pÄ en framgÄngsrik
vÀg.