Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Vad tycker elever pÄ handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar pÄ just dessa elevers syn pÄ skolÀmnet Naturkunskap och bygger pÄ elevers instÀllning till olika arbetssÀtt och arbetsomrÄden. Det övergripande syftet Àr att öka intresset för naturvetenskap i allmÀnhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever pÄ praktiska program. Via tvÄ empiriska undersökningar, en enkÀt samt intervjuer, Àr mÄlet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förÀnda med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del Àr positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lÀrare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande Àr det som prioriteras högst bland eleverna..

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om och hur lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse. Vi vill fÄ en uppfattning om hur undervisningen i lÀsförstÄelse kan gestalta sig i skolÄr 3 och 4. Vidare Àmnade vi skapa oss en uppfattning om hur lÀrarna tÀnker kring de ökade kraven pÄ en strukturerad undervisning som följer med den nya lÀroplanen, Lgr 11. Undersökningen Àr kvalitativ och omfattar sex klasslÀrare. Vi anvÀnde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder flera lÀsförstÄelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om lÀsförstÄelsestrategier vilket forskningen föresprÄkar.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

Under vÄr lÀrarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev dÀrför att ta reda pÄ om lÀrare i skolÄr 6 anvÀnder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i sÄ fall hur. VÄr definition av matematiksamtal Àr att det ska vara en dialog, dels mellan lÀrare och elever, dels elever emellan och att bÄda parter fÄr göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser Àven att fokus ligger pÄ att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rÀtta svaret pÄ en uppgift. Eleverna ska inte vara rÀdda för att sÀga hur de har tÀnkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.