Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhÄllande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lÀrande förÀndras vid undervisning i mindre grupper. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkÀter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sÀtt för oss att fÄ en sÀkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder pÄ att eleverna uppfattar att gruppens storlek Àr avgörande för elevernas eget lÀrande samt att deras egen syn pÄ sitt lÀrande förÀndras..

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

HjÀrtsvikt Àr en sjukdom som krÀver god egenvÄrd för att bevara hÀlsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjÀrtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bÀttre förutsÀttningar till en ökad egenvÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning pÄverkar följsamhet till behandling, egenvÄrd och vÀlbefinnande hos personer med kronisk hjÀrtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och minskad ÄterinlÀggning pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjÀrtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvÄrdsbeteende.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Ämneskunskaper och sprĂ„kkunskaper Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt tĂ€tt sammanknutna och att sprĂ„ket har en viktig roll i lĂ€randeprocessen betonas i sĂ„vĂ€l skolans styrdokument som i forskning pĂ„ omrĂ„det. Detta samband mellan Ă€mne och sprĂ„k Ă€r utgĂ„ngspunkten för den hĂ€r studien dĂ€r jag undersökt hur ett antal elever upplever lĂ€rarnas arbetsmetoder ur ett sprĂ„kligt perspektiv genom att stĂ€lla deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring sprĂ„kinriktad undervisning föresprĂ„kar. Studien Ă€r gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning dĂ€r jag intervjuat fem gymnasieelever i Ă„rskurs tre utifrĂ„n tvĂ„ teman: ?DĂ„ lĂ€r jag mig bĂ€st ? elevernas uppfattning om god undervisning? och ?SprĂ„ket i Ă€mnet?. UtifrĂ„n de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som prĂ€glas av delaktighet, interaktion och variation, dĂ€r lĂ€raren har ett tydligt engagemang för eleverna och Ă€mnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare i ett arbetslag ser pÄ svÄrigheter med att arbeta som en enhet med Àmnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frÄgestÀllning stÄr till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svÄrigheter med Àmnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i Àr uppbyggd pÄ tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lÀrarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stÀrkas och med det Àmnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag pÄ tvÄ olika högstadieskolor.

Endast hÀlften av Sveriges unga kÀnner till nÄgot av landets fem nationella minoritetssprÄk, vilket fastslÄs i en undersökning av SprÄkrÄdet 2010. Detta trots att sprÄken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskÀmnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetssprÄk samt elevers attityder till minoritetssprÄk som en del av svenskÀmnet. Uppsatsmaterialet bestÄr av totalt 96 besvarade enkÀter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar pÄ de olika orterna samt beroende pÄ om eleverna haft eller inte haft undervisning.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Syftet med vÄr undersökning Àr att kartlÀgga vilken NO-undervisning som bedrivs frÄn förskola upp till skolÄr 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning pÄ vÄra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande Älder. LÀrarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehÄllas upp i Äldrarna. Vi gjorde en enkÀtundersökning, dÀr 57 lÀrare fick besvara frÄgor angÄende bland annat vilka arbetssÀtt de anvÀnder, syften med NO-undervisningen, i vilken Älder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lÀrarna menar att de har ett intresse för NO, bÄde i allmÀnhet och som skolÀmne.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med hÄllbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hÄllbar utveckling och vidare Àven ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs Àven mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hÄllbar utveckling. Den metod som Àr aktuell i den hÀr studien Àr en kvalitativ undersökningsmetod. LÀrare inom Àmnet hem- och konsumentkunskap samt lÀrare inom de samhÀllsorienterade Àmnena geografi, religion, historia och samhÀllskunskap har deltagit i en enkÀtundersökning.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.