Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sÀnka kostnader och dÀrmed öka konkurrenskraften pÄ en allt mer hÄrdnad marknad. Synen pÄ processtÀnkande och dess möjligheter har under senare Ärtionden ökat markant i intresse, dÀremot har ekonomisystemen inte förÀndrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förÀndra kalkyleringen anvÀnder mÄnga företag sig fortfarande av traditionella pÄlÀggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrÀngd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod Àr kÀnd under namnet Relevance Lost.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Avdelningen Forestry pÄ Consultants to Government and Industry (CGI) i GÀvle utvecklar mÄnga olika programvaror som anvÀnds i skogsindustrin. Med tiden har det uppstÄtt ett behov av ett förenklat program som kan anvÀndas i mobiltelefoner. CGI ville att en prototyp tas fram för utvÀrdering, samt att en förenklad undersökning görs med avseende pÄ vad som Àr lÀmpligast emellan en mobil applikation (s.k. ?app?) eller en mobilanpassad webbapplikation (webbapp).

Följande uppsats tar avstamp i den kritik som har riktats mot traditionella studier av nyhetsproduktion, kritik som till mÄngt och mycket bottnar i att skapandet av nyheter inte Àr en autonom institution utan snarare en process som berörs av mÄnga intressenter, i vilken PR-konsulter utgör en vital, outforskad del. Syftet med denna studie Àr att söka svara pÄ vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar PR-konsulter deltar i den nyhetsskapande processen, och genom att göra det bidra till det diskursteoretiska perspektivet och utöka förstÄelsen för hur nyheter skapas. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr dels av teorier som berör produktionen av affÀrsnyheter och dels teorier som behandlar sjÀlva PR-omrÄdet. För att kunna svara pÄ uppsatsens frÄgestÀllning - PÄ vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar deltar PR-konsulter i den nyhetsskapande processen? - genomfördes en respondentintervjustudie med sju PR-konsulter, för att pÄ sÄ vis fÄnga förestÀllningar och uppfattningar om deras del i den nyhetsskapande processen. Studiens resultat underbygger och stÀrker dess teoretiska ramverk och visar tydligt pÄ att PR-konsulterna idag arbetar nÀrmare nyhetsorganisationer och utgör en större och tydligare del i skapandet av affÀrsnyheter. Resultatet visar Àven det till stor del Àr pekuniÀra intressen som styr deras arbete, vilket till viss del beror pÄ vÄr tids teknologiska konvergens. En slutsats man kan dra av resultatet ? att PR-konsulter idag Àr en tydligare del i produktionen av affÀrsnyheter ? Àr att nyhetsredaktioner i större utstrÀckning tar in kommersiellt material pÄ redaktionell plats vilket tyder pÄ att nyhetsredaktionerna hÄller pÄ att utarmas, nÄgot som pÄ sikt skulle kunna ses som ett hot mot demokratin.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Kina? har? under? de? senaste? 30? Ären? haft? en? ekonomisk? tillvÀxt? med? nÀrmare? 10? procent? per? Är.? Men? i? takt? med? den? ekonomiska? utvecklingen? har? ocksÄ? inkomstskillnaderna? mellan? kust?? och? inlandsregionerna? ökat.? I? den? hÀr? uppsatsen? har? jag? valt? att? studera? skillnaderna? i? utlÀndska? direktinvesteringar,? humankapitalsatsningar? och? infrastrukturinvesteringar? mellan? regionerna? för? att? se? om? dessa? faktorer? kan? förklara? den? ojÀmna? inkomstfördelningen.? Min? slutsats? Àr? att? det? finns? stora? skillnader? i? investeringsnivÄer,? frÀmst? i? FDI,? mellan? kust?? och? inlandsregionerna.? Och? att? den? kinesiska? staten? har? haft? stor? pÄverkan? pÄ? inkomstgapet,? kanske? kan? den?tises?som?den?drivande?kraften?bakom?de?vÀxande?inkomstskillnaderna..

Denna studie undersöker Àldre mÀnniskors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med bistÄndsbeslut gÀllande hemtjÀnst. VÄra resultat visar att personerna kÀnde stort förtroende för bistÄndshandlÀggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjÀnst utifrÄn deras synpunkter och önskemÄl. Personerna har tagit kontakt med bistÄndshandlÀggaren i det skede av livet som hjÀlp har varit nödvÀndigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillÀmpades var symboliskt kapital och Àr baserad pÄ kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhÀllet, beroende pÄ sammanhanget..

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

We have two aims with this thesis. The first aim is to describe CFD as a financial instrument in detail by highlighting its potentials and disadvantages. The second aim is to try to find the optimal real margin for each of the underlying stocks.We have adopted an inductive approach, combined with a quantitative method. We have worked with data and tried to come up to conclusions from the results we got.The conclusion of our thesis is that it is optimal to enter a CFD-contract with own capital covering at least 20 % of the value of the contract..

Vi undersöker den ickeparametriska optionsprissÀttningsmodellen med namnet kanonisk vÀrdering. Vi visar att den kanoniska modellen fungerar vÀl pÄ svensk data. Vi visar ocksÄ att kanonisk vÀrdering kan generera ett volatilitetsleende som stÀmmer överens med det vi observerar pÄ marknaden. Dessa empiriska resultat Àr konsistenta med tidigare forskning. Ett teoretiskt motiverat resultat Àr att den kanoniska vÀrderingsmodellen kan hÀrledas frÄn ?Large Deviation Theory?..

Den ekonomiska brottsligheten Ă€r ett allvarligt och vĂ€xande samhĂ€llsproblem som drabbarsĂ„vĂ€l stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrĂ€ttades Ă„r 1998och Ă€r en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll nĂ€r det gĂ€ller att bekĂ€mpa den ekonomiskabrottsligheten i vĂ„rt samhĂ€lle. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hurekobrottsbekĂ€mpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begrĂ€nsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal nĂ€ringsverksamhet.För att besvara vĂ„r problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Lantbruksdjurens vÀlfÀrd pÄverkas i stor utstrÀckning av mÀnniskors sociala och ekonomiska förutsÀttningar. Brister i djurvÀlfÀrd skiljer sig sÄledes Ät i olika lÀnder beroende pÄ bland annat djurhÄllningssystem, klimatförhÄllanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan lÀnder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvÀlfÀrd beroende pÄ samhÀllets grundförutsÀttningar. Det finns tendenser till att industrilÀnder försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt pÄ andra lÀnder nÀr de skall genomföra ett bistÄndsprojekt, nÄgot som sÀllan ger framgÄngsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingslÀnder, dÀr mÀnniskor plÄgas av svÀlt, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begrÀnsade ekonomiska tillgÄngar att investera djurvÀlfÀrdsfrÄgor. Detta ökar behovet av ett ?mÀnniskofokuserat? djurvÀlfÀrdsarbete, dÀr insatser för djurens vÀlfÀrd samtidigt bidrar till ett ökat vÀlbefinnande hos mÀnniskor, antingen ekonomiskt eller hÀlsomÀssigt.

Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsÄterföringar frÄn Sverige och övriga vÀrlden kring HPB samt en berÀkningsjÀmförelse av en redan konstruerad plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket frÄn land till land, vissa lÀnder hade kommit lÄngt i anvÀndandet av HPB jÀmfört med andra. Vid mÄnga projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har Ästadkommits genom fÀrre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man ocksÄ rÀknat in det minskade underhÄllet och ökade livslÀngden.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.