Majoriteten av alla svenska företag idag Àr smÄföretag och stÄr tillsammans för nÀstan hÀlften av Sveriges totala BNP. Att dessa företag Àr viktiga för Sveriges fortsatta ekonomiska tillvÀxt Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Tidigare undersökningar visar att de flesta företagen upplever att det största hindret för framtida tillvÀxt Àr brist pÄ tid, tid som mÄnga lÀgger pÄ arbete med ekonomiska uppgifter. Samtidigt vittnar andra studier om att outsourcing blivit en naturlig del i mÄnga företag. Syftet med denna studie Àr dÀrför att förklara smÄföretagarnas outsourcingbenÀgenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor.

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av vÀrldens största och framgÄngsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen Àr att dels kartlÀgga Manchester Uniteds kontraktsnÀt, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som sÀrskiljer Manchester United frÄn vanliga nuvÀrdesmaximerande företag utifrÄn kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak anvÀnds i uppsatsen Àr kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnÀt, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar frÀmst upp det som skiljer Manchester United frÄn ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar pÄ Àr spelare, supportrar och sponsorer dÄ dessa kontraktsparter Àr unika för företag som Manchester United.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetÀra unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförÀndringar. Studeras stabilisatorerna en aning nÀrmare Àr detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nÀmndes ocksÄ stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men nÄgra empiriska bevis pÄ storleken presenterades aldrig. Jag bestÀmde mig dÀrför att gÄ till grunden med frÄgan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillrÀckliga för ett EMU medlemskap.

Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen.Arbetet utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar: ?Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillvÀxt,konkurrens och sysselsÀttning) i den översiktliga planeringen?? samt ?Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen??. För att besvara dessa frÄgor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehÄllsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta vÀljer att vÀlja att lÀgga fokus pÄ sin ?attraktivitet? för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som sÀrskilt viktiga.

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris NivÄ: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december  Syfte: Att ge blivande fastighetsmÀklare och redan etablerade fastighetsmÀklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsÀttningar och problem gÀllande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hÀmtats ur litteratur kopplat till Àmnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har Àven genomfört intervjuer med tvÄ personer med lÄng erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling stÀller ökade krav och förutsÀttningar pÄ fastighetsförmedlaren jÀmfört med att sÀlja lÀgenheter till privatpersoner. Detta gÀller speciellt i svÄra ekonomiska tider dÄ bankerna Àr restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling Àr nödvÀndig för att fÄ en bÀttre förstÄelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det Àr att vara fastighetsmÀklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris.

I takt med att de globala klimatförÀndringarna fortsÀtter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i vÀrldspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gÀllande att sÄ mÄnga som 200 miljoner mÀnniskor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförÀndringarna. Detta aktualiserar frÄgan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats Àr att studera varför det internationella samarbetet gÀllande klimatflyktingar kan betraktas som begrÀnsat.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.Metod: Vi har i denna jÀmförande studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design dÀr vi med hjÀlp av sekundÀrdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femÄrsperiod.Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att berÀkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvÀrde pÄ de utvalda nyckeltalen och sedan jÀmfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har Àven anvÀnts för att se om det fanns nÄgon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. VÄr slutsats var att det inte fanns nÄgon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bÀttre sammantaget..

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.

Undersökningen har karaktĂ€ren av en framtidsstudie med syftet att undersöka konkurrenssituationen mellan hightechföretag frĂ„n Indien och Kina med hightechföretag frĂ„n VĂ€stvĂ€rlden. Detta för att göra prognoser kring framtiden. Även de faktorer som Ă€r viktiga för hightechföretags framgĂ„ng i framtiden har undersökts. Undersökningsobjekten Ă€r HCL Technologies frĂ„n Indien, ZTE frĂ„n Kina, Ericsson frĂ„n Sverige och Hewlett-Packard frĂ„n USA.Författarna har anvĂ€nt sig av en variant pĂ„ Delphi-metoden, en enkĂ€tundersökning samt tvĂ„ intervjuer för att göra prognoserna. Författarna har Ă€ven gjort ekonomiska jĂ€mförelser för att bedöma undersökningsobjektens ekonomiska tillstĂ„nd och förutsĂ€ttningar för framtiden.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

För att anpassa samhÀllet till en koldioxidsnÄl ekonomi Àr det viktigt att tillgÀngliga förnyelsebara och utslÀppsfria energikÀllor utnyttjas till full kapacitet. Vattenkraften spelar i denna mening en viktig roll eftersom befintlig teknologi Àr vÀlutvecklad och tillgÀnglig. Enligt uppskattningar av branschexperter har den smÄskaliga vattenkraften en utbyggnadspotential som nÀstan motsvarar en dubblering av dagens volym, med hÀnsyn till gÀllande regelverk. Denna studie har som mÄl att utreda lönsamheten samt de ekonomiska riskerna vid etablering av smÄskalig vattenkraft vid befintliga dammbyggnader.Utredningen bestÄr av att tillÀmpa en teknisk och en ekonomisk modell pÄ en fallstudie som agerar som basscenario. Parametrarna i indata kÀnslighetsanalyseras sedan för att ge mer generell insikt i investeringsutsikterna.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.