Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Bakgrund: IllamÄende kan uppkomma av mÄnga olika orsaker. En av dessa Àr illamÄende som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. IllamÄende Àr en kÀnd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska pÄbörja och genomgÄr behandling mot cancer erhÄller profylaktisk antiemetikabehandling. IllamÄende kan fÄ konsekvenser som försÀmrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling pÄ grund av att illamÄendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsÀtter illamÄende att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan anvÀndas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamÄende orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvÄrdnadsÄtgÀrder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefÀra, proteintillskott och ingefÀrskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildsprÄk.

Bakgrund: FrÀmjandet av hÀlsa faller inom sjuksköterskans ansvarsomrÄde. DÄ vÀlbefinnande kan ses som en bestÄndsdel i hÀlsa Àr det sjuksköterskans uppgift att ta reda pÄ vad som bidrar till vÀlbefinnande hos den enskilda patienten. Det finns ett stort intresse för komplementÀra metoder i hÀlso- och sjukvÄrd. Musik Àr ett eget sprÄk som kan underlÀtta kommunikation och skapa kÀnsla av tillhörighet. Upplevelsen av musik Àr individuell och musikterapi skulle genom sin lugnande effekt kunna verka som ytterligare en metod vid behandling av sjukdom hos mÄnga mÀnniskor.Syfte: Syftet med föreliggande arbete Àr att belysa effekter av musik som komplementÀr metod i omvÄrdnad.Metod: Som metod har en litteraturstudie genomförts dÀr bÄda författarna gemensamt granskat kvantitativa artiklar som berör Àmnet musik som komplementÀr metod.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Hur förlossningen upplevs kan vara beroende av förberedelsen under graviditetenoch kan ha stor betydelse för framtiden. MÄnga kvinnor kÀnner oro inför det okÀndaoch sin kropps förmÄga att hantera smÀrta. Syftet med denna litteraturstudie var attbeskriva hur blivande förÀldrar förbereder sig inför födandet samt effekten av dennaförberedelse. Följande specifika frÄga stÀlldes: - Vad Àr det som underförberedelserna inför födandet fÄr de blivande förÀldrarna, och dÄ sÀrskilt kvinnan,att kÀnna sig bÄde fysiskt och mentalt redo att föda? Litteraturstudien baserades pÄelva vetenskapliga artiklar som erhölls genom PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Bakgrund: Att kommunicera Àr ett sÀtt att förmedla information men ocksÄ att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hÀlso- sjukvÄrdspersonal Àr kommunikation nyckeln till att bÄde utföra en personcentrerad omvÄrdnad men ocksÄ för att tillgodose varje enskild individs önskemÄl. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmÄgorna som att kommunicera och minnas pÄverkas negativt, vilket försvÄrar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanstÀllning av metoder som frÀmjar kommunikation med personer med demens Àr dÀrför angelÀget dÄ denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska fÄ möjlighet till bÀttre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som anvÀnds av hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen för att frÀmja kommunikationen med personer med demens.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.