Sök:

Sökresultat:

244 Uppsatser om Samhällsinriktad musikterapi - Sida 10 av 17

BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Musikens inverkan pÄ demenssjuka : en litteraturstudie

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan öka vÀlbefinnandet hos personer med demens

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som inkluderades i den hÀr studien var musik, aktivitet och trÀning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjÀlp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det Àr viktigt att utforma alla dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder utifrÄn individen för att erhÄlla ett gott resultat.

Musik som medel - ett mÄl: en studie av pedagogers uppfattning om hur musik kan anvÀndas i arbetet med barn med koncentrationssvÄrigheter

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

TankevÀrldar och förhÄllningssÀtt i sÀrskolans musikverksamhet

TankevÀrldar och förhÄllningssÀtt i sÀrskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, Àr en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Bakgrunden till denna studie stÄr att finna i min tidigare erfarenhet som musiklÀrare pÄ en sÀrskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För nÄgra Är sedan gav en elevsituation upphov till frÄgor kring förhÄllningssÀtt hos personalen pÄ denna skola, vilket vÀckte mitt intresse för fenomenet förhÄllningssÀtt. Denna studie söker dÀrför svar pÄ hur fem informanter med olika anknytning till sÀrskolans musikverksamhet tÀnker kring fenomenet förhÄllningssÀtt. Syftet Àr att belysa frÄgan pÄ ett individuellt plan för att erhÄlla fördjupad kunskap om tankar runt förhÄllningssÀtt inom denna verksamhet.

Musikens betydelse för individuationsprocessen

Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung föresprÄkat. Ansatsen Àr helt och hÄllet kvalitativ och författaren har ocksÄ, genom att anvÀnda sig sjÀlv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra kÀnslomÀssiga processer som har med musik att göra.I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det jungianska tÀnkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.Författaren anvÀnder ocksÄ delar av sin egen livshistoria för att servera ett skelett att hÀnga upp individuationsprocessen pÄ. Om detta Àr ett fruktbart grepp överlÄts Ät lÀsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa förestÀlla sig vad andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.Som en röd trÄd genom uppsatsen löper ocksÄ en strÀvan att pÄ ett godtagbart sÀtt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta ocksÄ servera godtagbara beskrivningar av musikens förhÄllande till arketyperna..

MUSIK: ETT HJÄLPMEDEL I VÅRDEN AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM - EN LITTERATURSTUDIE

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar nÄgon gÄng beteendemÀssiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör anvÀndas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur personer med demenssjukdom pÄverkas av musik under omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta studier av vetenskaplig karaktÀr. Resultat: Musik under omvÄrdnadsarbetet pÄverkade de demenssjuka genom att deras förmÄga till förstÄelse ökade, vilket förbÀttrade kommunikationen mellan vÄrdare och demenssjuka. Deras uppmÀrksamhet och fysiska kapacitet förbÀttrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter sjÀlva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

Musikens inverkan pÄ demenssjuka - en litteraturstudie

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Samisk fr?nvaro i religionskunskap. En kritisk diskursanalys av l?romedel med postkolonialt perspektiv

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Helande, hÀrligt och helt förfÀrligt: Om upplevelsen av musik och ljud för personer med utmattningssyndrom

Abstract in English:This essay constitutes a case study based upon in-depth interviews held with people who have, or have had, Exhaustion Disorder (ED), concerning their understanding and use of music and sound, encompassing experiences which are both positive and negative. The intention is to document how the illness influences the subjects' music use. The study shows that the respondents intuitively and consciously are using music by regulating, getting in touch with and manifesting their emotions. Music is an important tool in performing self therapy and to achieve a good existential health. Music can also provoke negative physical and mental reactions and affect the general health status for those diagnosed with ED.

Rytmterapi som behandlingsmetod vid stroke: en pilotstudie

Stroke is caused by a bleeding or infarct in the brain and is one of the most common diseases in Sweden today. The purpose of the study was to evaluate if Ronnie Gardiner?s Rhythm Therapy (RGR-therapy) has any effect, regarding motor control and the subjective experienced health related quality of life, on people who have been affected by stroke. The examination group consisted of eight people. The intervention consisted of RGR-therapy once a week during a period of nine weeks.

Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->