Centrum för Teknik i Medicin och HĂ€lsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förĂ€ndringsbehov inom vĂ„rden. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka huruvida arbetssĂ€ttet med Clinical Innovation Fellowships har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för patienter, medarbetare och ekonomi pĂ„ vĂ€rdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssĂ€ttet med CIF framförallt har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för medarbetare. Även förĂ€ndringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svĂ„rare att mĂ€ta och se nĂ„gra konkreta förĂ€ndringar inom.Det har gĂ„tt att tyda en generell trend som visar att de undersökta vĂ€rdklinikerna valt att börja med de förĂ€ndringar som Ă€r av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt pĂ„ kliniken. VĂ€rdklinikerna har haft svĂ„rare att genomföra större, organisatoriska förĂ€ndringar, vilka styrs mer centralt pĂ„ sjukhusen. Undersökningen pĂ„ de utvalda vĂ€rdklinikerna visade att nĂ„got som skulle gynna CTMHs arbetssĂ€tt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning pĂ„ klinikerna.

SAMMANFATTNINGBakgrund: VÄrterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i VÀxjö upp en studentledd hÀlsomottagning som fungerar som en utvecklande lÀrmiljö. PÄ HÀlsomottagningen i VÀxjö handleds studenterna av lÀrare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hÀlsofrÀmjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst Àr vÀlkommen att besöka HÀlsomottagningen. Studenterna ges Àven möjlighet till att anvÀnda den vÄrdvetenskapliga teorin i nÀrvaro av lÀrarledd handledning i vÄrdvetenskap.Syfte: Att utvÀrdera besöken pÄ en studentledd hÀlsomottagning. Metod: Studien baserades pÄ enkÀter och Àr genomförd utifrÄn en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder.Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: TillgÀnglighet, kvalitet, innehÄll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna Àr positivt instÀllda till HÀlsomottagningen, specifikt bra var vÄrdmiljön och bemötandet frÄn studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tÀnka sig att komma tillbaka till HÀlsomottagningen i VÀxjö.Slutsats: Majoriteten av besökarna pÄ HÀlsomottagningen Àr överlag nöjda med vÄrdmiljön, bemötandet frÄn studenterna och HÀlsomottagningens tillgÀnglighet.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara pÄ frÄgan om smÄ staters ökande militÀra internationella ambitioner, och villighet att ta militÀra risker Àr ett förvÀntat beteende utifrÄn ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen gÄr den svenska sÀkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivÄ och under undersökningens gÄng görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att dÀrefter ta en nÀrmare titt pÄ de motÄtgÀrder som EU- lÀnderna gemensamt har bestÀmt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara smÄ staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

Preschool teacherŽs and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien Àr att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollÀrare och barn har för perspektiv pÄ olika familjer med fokus pÄ samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta pÄ förskolan. Det Àr viktigt att fÄ samkönade familjer att kÀnna sig inkluderade i verksamheten. DÄ det i forskning visat sig att det frÀmjar barnet om deras vÄrdnadshavare blir bemötta pÄ ett positivt sÀtt och med respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt sÄ intervjuades 21 stycken barn och sex förskollÀrare.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en utökad förstÄelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vÄr huvudfrÄga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning pÄ montessoriförskolor i Halland. VÄrt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmÀrker montessori som pedagogisk inriktning Àr att barnet Àr i centrum och att pedagogerna stÄr tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna anvÀnder sig ocksÄ av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen fÄr frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling dÄ de bidrar till att utveckla sjÀlvmedvetenhet, en förmÄga att reagera och agera med hÀnsyn till bÄde sig sjÀlv och andra.

AnhörigvÄrdare Àr individer som sjuksköterskan kan trÀffa pÄ var som helst inom sjukvÄrden. NÀr det Àr patienten som stÄr i centrum förblir anhörigvÄrdaren ofta osynlig i detta möte med vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en person med demensjukdom, samt belysa skillnader mellan mÀn och kvinnor som anhörigvÄrdare. Litteraturstudien baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar. Ett par artiklar innehöll en jÀmförelse mellan kvinnor och mÀns upplevelser, andra handlade om anhörigvÄrden av demenssjuka i allmÀnhet.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vÄrt samhÀlle och ses som en förutsÀttning för att skapa framgÄngsrika organisationer. Innovationer springer ur mÀnniskors kreativitet och initiativförmÄga och innebÀr att omsÀtta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rÀtt organisatoriska omstÀndigheter. KÀrnan i den innovativa organisationen Àr en kultur som agerar vÀgvisande med en tro pÄ mÀnniskan. Nyckeln till innovation blir sÄledes organisationers förmÄga att förhÄlla sig till förÀndring i en ofta kaotisk miljö med mÀnniskan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra bÄde den nuvarande och den önskade kulturen.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur naturen och mÀnniskans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhÄllande till utbildning för hÄllbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver mÀnniskans förhÄllningssÀtt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som frÀmjar ett samspel mellan mÀnniska och natur, Àr dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med mÀnniskan i centrum men med fokus pÄ ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien Àr att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att anvÀnda i utbildning för hÄllbar utveckling dÄ de fokuserar pÄ naturen, visar pÄ mÀnskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvÀrde. Trots att studien har fokus pÄ den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling sÄ Àr Àven övriga tvÄ dimensioner nÀrvarande. MÀnniskan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Att förstÄ, och ta tillvara elevernas tankar Àr mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lÀrare blir det dÀrför viktigt att undersöka hur elever tÀnker. Varje Är finns det möjlighet att delta i en matematiktÀvling vid namn KÀngurutÀvlingen. TÀvlingen Àr inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska vÀcka lust och nyfikenhet för matematik.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels frÄn patienter, dels frÄn kollegor och dels frÄn sig sjÀlva vilket gör att de ofta kÀnner sig otillrÀckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor kÀnner oro över kvaliteten pÄ vÄrden vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad Àn andra professioner och Àr en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anstÀllning. I tidigare forskning har fÄ studier moralisk stress som huvudsyfte. DÀrför syftar denna allmÀnna litteraturstudie till att undersöka nÀrmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress.

Malmberget som Àr en ort i GÀllivare kommun stÄr inför ett lÀge som innebÀr att i stort sett hela de centrala delarna mÄste rivas eller flyttas pÄ grund av gruvbrytningen. I dagslÀget rÄder en brist pÄ lediga bostÀder i samhÀllet och pÄ grund av situationen i Malmberget kommer fler nya bostÀder att behövas i kommunen. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram ett underlag som ska vara ett stöd för GÀllivare kommun i deras fortsatta arbete med den pÄgÄende samhÀllsomvandlingen och för den framtida bostadsplaneringen i kommunen. Arbetet kartlÀgger vilka bostadstyper och upplÄtelseformer som efterfrÄgas av invÄnarna i tÀtorten. Utredningen behandlar Àven vilka funktioner som efterfrÄgas gÀllande nya bostÀder och vilka egenskaper som kÀnnetecknar ett attraktivt bostadsomrÄde i GÀllivare.

BakgrundStudien tar upp lÀrplattans historia frÄn utvecklingen av verktyget som startade redan pÄ 1800-talet till nutidens lÀrplatta. Dagens samhÀlle har en helt annan tillgÄng till kommunikativ miljö Àn de tidigare generationerna haft. Vi mÀnniskor har gÄtt frÄn ett samhÀlle med artefakten i centrum till att lÀra genom artefakter. Syftet med verktyget Àr att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlÀrningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med lÀrplattan i förskolans verksamhet samt vilka lÀrandeinnehÄll de framhÄller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollÀrare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollÀrare vÀljer att anvÀnda lÀrplattan i förskolan och varför men Àven vilket lÀrande de kan se utifrÄn kommunikation och samspel.

KlÀdföretag sÀljer alla ?samma? produkt till sina konsumenter. Produkten Àr klÀder med ett visst mode. För att kunna bli ett framgÄngsrikt företag Àr marknadsföring en viktig del, nÄgot som allt fler företag har blivit medvetna om. Med bakgrund av att allt fler företag vill synas pÄ marknaden för att attrahera konsumenterna samt skapa en mÀrkeskÀnnedom hos dem, har vikten av differentierad reklam blivit allt viktigare.