The thesis aims to be an informative study for landscape architects and hopes to contributeto an understanding of ways water can be used and managed at sites lacking open, greensurfaces.The title "intelligent water design" should evoke the reader?s thoughts concerning intelligentaspects of water. Text, images and the design proposition give hints about these aspects.In the first part of this thesis, various examples of water design are presented. The chosenexamples are all applicable in urban environments with a high percentage of impervioussurfaces.The second part examines Gjutarplan, an urban square in the centre of KallhÀll, in JÀrfÀlla,north of Stockholm. Gjutarplan is first framed in a geographical and historical context.

Detta examensarbete har sitt fokus pÄ förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de anvÀnder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen pÄ en förskola i Äldern 3-5 Är.De resultat som framkommit pekar pÄ att en handdockas nÀrvaro i barnens lek kan te sig pÄ skilda sÀtt. Barns möte med handdockan kan bÄde inspirerea, utmana och försvÄra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum.

We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres.

Hobbyverksamhet definieras som nÄgot som man gör pÄ sin fritid och som inte Àr ens huvudsakliga sysselsÀttning. Det Àr frÀmst vinstsyftet som Àr det som skiljer nÀringsverksamhet och hobbyverksamhet, men det kan Àven vara nÄgot av de andra nÀringskriterierna som Àr sjÀlvstÀndighet och varaktighet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka grÀnsdragningen mellan nÀringsverksamhet och hobbyverksamhet för att försöka komma fram till var grÀnsen gÄr.Vi har delat upp hobbyverksamhet i tre kategorier. Det första Àr Trav- och annan hÀstsportsverksamhet som Àr ett gediget problemomrÄde och med olika faktorer som kan pÄverka grÀnsdragningen bl.a. antal hÀstar, anknytning till annan verksamhet och resultatets pÄverkan.

Telemarknaden i Sverige har under de senaste Ă„ren stĂ€llts inför nya utmaningar som inte bara Ă€r ett resultat av avregleringen utan Ă€ven av kundernas ökade krav pĂ„ produkter och tjĂ€nster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror pĂ„ hur vĂ€l de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. DĂ€rmed blev frĂ„gestĂ€llningen att undersöka vilka faktorer som Ă€r vĂ€sentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva pĂ„ dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvĂ€rdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vĂ„r problemstĂ€llning och dĂ€rmed valdes kundperspektivet. Med tanke pĂ„ att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nĂ€mligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrĂ„n just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i Ă„ldern 20 ? 50 Ă„r.För att kunna stĂ€lla relevanta frĂ„gor i enkĂ€ten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vĂ„rt arbete Ă€r att om ett företag ska kunna överleva pĂ„ en konkurrensutsatt marknad borde det ha bĂ„de hög marknadsfokus och hög kundfokus.

I en tillgÀnglig och attraktiv vinterstad ska invÄnarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva kÀnna otrygghet pÄ grund av halka och halkolyckor. Klimatet lÀngs norrlandskusten förvÀntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och dÀrmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar dÀrför fenomenet halkolyckor i centralorten LuleÄ, och försöker besvara frÄgor som; var fotgÀngare halkar, vad halkolyckor kostar samhÀllet, hur samhÀllet kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekÀmpningsmetoder som anvÀnds idag för att förhindra att fotgÀngare halkar.För att besvara dessa frÄgor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mÀtning av gÄngytors lutning anvÀnts för att fÄ ett sÄ brett angreppssÀtt och sÄ stor förstÄelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken LuleÄ kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem dÄ de knappt fÄr nÄgra halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata frÄn olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefÀr 1200 halkolyckor har intrÀffat i LuleÄ under de tio Är (2003-2013) som studerats.

Ungdomars attityder till smĂ„lĂ€ndska dialekter stĂ„r i centrum i den hĂ€r uppsatsen. Studiens syfte Ă€r att undersöka smĂ„lĂ€ndska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. EnkĂ€tundersökning har anvĂ€nts som undersökningsmetod, och enkĂ€tsvar frĂ„n sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, VĂ€xjö, VĂ€stervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat pĂ„ frĂ„gor angĂ„ende den egna dialekten och instĂ€llningen till denna. De har Ă€ven vĂ€rderat andra dialekter i landskapet utifrĂ„n vilka de tycker Ă€r fina respektive mindre fina.

Dagens ledord skulle kunna sÀgas vara förÀndring. Medarbetare börjar och slutar sina anstÀllningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats dÀr medarbetarnas lÀrande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir dÀrigenom nÄgot att fokusera pÄ, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lÀrandemiljö för medarbetarna stÄr dÀrför i centrum för att möjliggöra för deras livslÄnga lÀrande. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet samt hur förutsÀttningar för lÀrande uppstÄr och skapas blev syftet med studien sÄledes att fÄ förstÄelse för chefens betydelse för lÀrandemiljön pÄ en nyetablerad arbetsplats.

Arbetet söker kartlÀgga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgÄngspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrÄn olika lÀnders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central frÄga i arbetet Àr huruvida visuell kultur Àr ett nytt bildÀmne eller en angelÀgenhet för skolans alla Àmnen. Undersökningen Àr hermeneutisk och bestÄr av tolkningar utifrÄn litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lÀrare i Danmark.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda lÀraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har Àven gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda lÀraren. De frÄgor som stÀlldes för att uppfylla syftet var hur den goda lÀraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en samhÀllelig diskurs, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda lÀraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk Àr diskursteori vilket innebÀr att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrÄn att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av Àndstationer till en föreslagen automatbana mellan LuleÄ Centrum och bostadsomrÄdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system Àr ett krav nÀr nya stÀder byggs. Dagens kollektivtrafik krÀver mycket stora subventioner frÄn skattebetalarna och mÄnga system bÀr bara brÄkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tÄgkoncept som anses vara billigare, miljövÀnligare och krÀva minimalt med underhÄll.Arbetet inleddes med en nulÀgesanalys av berörda företag och LuleÄ kommun vilket gav nödvÀndig förstÄelse för NoWaits tÄgkoncept. Deras koncept gÄr ut pÄ att man skapar en tÄgbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.