Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

De svenska statliga vattenkraftsprojekten i början av 1900-talet speglar en förhoppning om ett starkt industriellt Sverige nÄgot som tidigare forskning har pÄpekat. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka relationen mellan statliga tekniksatsningar och förestÀllningar om nationen. Jag vill belysa att det Àr viktigt att sÀtta sÄdana projekt i relation till förestÀllningar om vad som Àr bra och efterstrÀvansvÀrt, riskfyllt och hotfullt för nationen. Begreppet sociotechnical imaginaries (sociotekniska förestÀllningar) relaterar den ?kollektivt förestÀllda idén? om nationen till teknikutveckling, dÀr tekniken ofta representerar verktyg för att nÄ den efterstrÀvade visionen.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

I centrum för denna uppsats stÄr sÄ kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmÀrksamma de teoretiska svÄrigheterna som Àr knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa pÄ de mÄnga möjligheter som begreppet kan rymma. För att nÀrma mig detta omrÄde har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas tvÄ lÀrare i engelska om deras anvÀndning av autentiska texter i undervisningen. Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens sprÄkundervisning. I uppsatsen hÀvdas att ett grundlÀggande ifrÄgasÀttande kan öppna för en djupare förstÄelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptÀcka det pÄ nytt.

The aim of this work is to examine methodologies at remedial lessons for children with weak mobility, in a common Swedish municipal school in an attempt to determine if a connection to theoretical learning exists.Kadesjö describes how difficulties in concentration can arise as a result of problems with mobility and perception, and according to Piaget very young children develop cogitation through physical movements. These connections are not news but always current.At the meeting with Lasse the question was born whether learning problems in school that are a result of concentration difficulties, could be countered with mobility training.By the selection of Life history as method, it?s possible to follow a physical educator's experiences through his 30 years of work, and to some extent even his private life. Experiences and results are notified from a historical perspective from 1976 until 2006.He is bringing us on a journey that shows the changes in methodology and results after his contact with Sensomotoriskt Centrum..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Syftet med min studie Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra ledare tÀnker omkring möjligheterna att utveckla sitt eget ledarskap genom utvecklingssamtal. Oftast tycks det vara medarbetaren som stÄr i centrum för utveckling och förbÀttring nÀr utvecklingssamtal hÄlls. Kvalitativa intervjuer med fem ledare, som genomför utvecklingssamtal med sina medarbetare, har genomförts. Resultatet visade att ledarna inte anvÀnder utvecklingssamtalet till att fokusera sitt eget ledarskap. Ledarna poÀngterade vikten av att hÄlla en ömsesidig dialog, men betonade att man genom den ville ge medarbetarna utrymme att föra fram förslag pÄ hur de ville förbÀttra sin arbetssituation till exempel.

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter frĂ„n externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. MĂ„let var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning pĂ„ hur förĂ€ndringar av transportnĂ€tet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle ocksĂ„ innebĂ€ra att landstingets kostnader kunde hĂ„llas lĂ„ga.Studien har visat att det genom att standardisera transporttider gĂ„r att förenkla transportavtalen avsevĂ€rt. Transportören erbjuds ocksĂ„ större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lĂ€gre priser.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Perspektivbilden Àr ett av de mest effektiva sÀtten att kommunicera en idé pÄ, inte minst i mötet mellan arkitekt och allmÀnhet. I den hÀr uppsatsen granskas fyrtio olika perspektivbilder skapade av Sveriges största arkitektgruppers landskapsavdelningar. I centrum för granskningen stÄr skalfigurerna, de mÀnniskor som befolkar illustrationerna. Dessa vÀrdebÀrande figurer sÀnder ut signaler till betraktaren som vi som blivande landskapsarkitekter kanske inte alltid Àr medvetna om. Genom sammanstÀllning av ett statistiskt underlag som sedan jÀmförs med hur Sveriges demografi faktiskt ser ut, kan ett antal frÄgor besvaras: Representeras Sveriges faktiska befolkningssammansÀttning i nÄgon mÄn av samlingen skalfigurer i bilden? Om sÄ inte Àr fallet, vem Àr representerad och vem Àr det inte? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ huruvida skalfigurerna i perspektivbilder representerar norm eller verklighet, liksom att problematisera kring hur fotografiska avbildningar av verkliga personer anvÀnds i dessa bilder..

PÄ modemarknaden rÄder idag en stor konkurrens och det blir allt svÄrare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sÀnda ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar frÀmst av kommersiella skÀl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. UtifrÄn problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeÀgd- respektive en privatÀgd butik.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ett projekt med klassikerlÀsning i en Ärskurs Ätta gÄr till. FrÄgestÀllningarna Àr hur och varför lÀraren vÀljer att lÀgga upp undervisningen pÄ ett visst sÀtt, hur eleverna upplever lÀsningen och lÀrarens undervisning, samt om det finns nÄgra skillnader mellan killar och tjejers lÀsning. Undersökningen Àr kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att lÀraren konstruerar svenskÀmnet utifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon anvÀnder sig av litterÀranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna Àr generellt mer positiva till lÀsning Àn killarna.