Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Informativa och rumsliga lösningar kan bidra till en tryggare och sÀkrare miljö i ett parkeringsgarage. Syftet med arbetet Àr att bidra till en trygg och sÀker miljö för mÀnniskor som vistas i ett parkeringsgarage. Jag har gjort ett designförslag dÀr fokus har legat pÄ ljussÀttning och fÀrgsÀttning för utgÄngen i Paradisgaraget i Huddinge Centrum.För att ta fram ett designförslag har empiriska studier genomförts vid tre allmÀnna garage som ansluter till ett köpcentrum. Jag har gjort observationer, nulÀgesanalyser och dÀrefter gjort kvalitativa intervjuer med kunder och personer med yrkeskunskap. Ur dessa empiriska studier har jag gjort ett urval och tittat pÄ hur utgÄngen i Paradisgaraget i Huddinge kan förbÀttras med hjÀlp av ljussÀttning och fÀrgsÀttning.

MÄlet med det hÀr arbetet var att skapa en konceptuell designprototyp för en scenarioeditor Ät en digital version av utbildningsverktyget Emergo Train System. Rapporten Àmnar ta upp och presentera den arbetsprocess som lett fram till designprototypen och dess utvÀrdering. I rapporten tillkommer Àven en diskussion kring hur en scenarioeditor bör utformas för att stödja skapandet av ETS-scenarion samt hur ett flexibelt arbetssÀtt stöds i form av skapandet av scenariorepresentationer.Intervjuer genomfördes med instruktörer och systemansvarige för ETS, samt observationer av iordningstÀllande av ett ETS-scenario. Datainsamlingen analyserades och resulterade i en kravspecifikation för den digitala scenarioeditorn. Den prototyp som utformades gjordes sÄ i pappersformat och utvÀrderades tillsammans med personal frÄn Katastrofmedicinskt centrum i Linköping. .

Vi har insett att det inte finns en tydlig definition av fenomenet konceptbutik. Vi upplever att innebörden av fenomenet dÀrför anpassas till den egna verksamheten sÄ att det blir vad man vill att det ska vara. Detta tror vi kan leda till förvirring kring vad en konceptbutik erbjuder och vad som förvÀntas av en sÄdan. Konceptbutiker handlar om att ge kunden nÄgot utöver det vanliga, dÀr upplevelser och aktiviteter stÄr i centrum. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse.

Pottholmen Ă€r en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter ocksĂ„ en del kvaliteer som vĂ€ntar pĂ„ att fĂ„ utvecklas. Framför allt Ă€r Pottholmen en stor trafikapparat, med sĂ„vĂ€l jĂ€rnvĂ€gstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem Ă€r den motorvĂ€gsdimensionerade Österleden som löper lĂ€ngs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogĂ€stvĂ€nliga miljöer med buller och höga hasgheter pĂ„ en plats som skulle kunna anvĂ€ndas pĂ„ ett mycket bĂ€ttre sĂ€tt.

I denna rapport, som Àr ett examensarbete, finner man information om trafikmiljö, trafiksÀkerhet, lite om trafikanters olika beteenden och en kort redogörelse av olika korsningstyper. Informationen har hÀmtats ur böcker och rapporter vi tagit del av. Gruppens förslag pÄ förÀndring och Àven förkastade lösningar pÄ utformningen av Stationsgatan finns att lÀsa, en teknisk beskrivning enligt AMA98 och VÀg 94, mÀngdförteckningar och ritningar för projektet redovisas ocksÄ i rapporten. Vi har Àven i denna rapport ungefÀrliga totalsummor pÄ utförandet av projektet. Bodens kommun Àr projektets bestÀllare.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och vÀrldshandeln prÀglasinte av den globala frihandel som WTO efterstrÀvar, utan snarare av handelssammanslutningarmed en stor aktör i centrum. Genom den sÄ kallade Barcelonaprocessen har EU, ettav de största naven i vÀrldshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannlÀnder kringMedelhavet och pÄ sÄ sÀtt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har pÄ handel ochflödet av utlÀndska direktinvesteringar. Vi ser tecken pÄ att dessa flöden har ökat för Marockooch Tunisien under de senaste Ären och finner det troligt att effekterna blir Ànnu större i övriga MedelhavslÀnder.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser pÄ socialtjÀnstens bemötande av vÄldsutsatta kvinnor utan permanent uppehÄllstillstÄnd (PUT). I studien Àr det socialsekreterarnas förestÀllningar om vÄldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjÀlp de kan fÄ som stÄr i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som sÀrskilt sÄrbara nÀr de utsÀtts för vÄld. Denna sÄrbarhet kan bÄde förstÄs som ett uttryck för kvinnornas vÄldserfarenheter och det faktum att de inte har rÀtt till samma stöd frÄn socialtjÀnsten som andra vÄldsutsatta kvinnor..

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Detta Àr ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan ocksÄ beskrivas som en information och vÀgledning för dem som Àr intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Arbetet belyser Àven aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? dÀr individen stÀlls i centrum och fÄr möjlighet att utveckla sina funktionella förmÄgor i sin egen takt.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.