Syftet med uppsatsen Àr att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbÀrare, liksom mat som katalysator för kÀnslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tÀnkande. BÄde orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgÄ ifrÄn nÀr det gÀller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhÀlle, ett samhÀlle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra vÀsteuropeiska lÀnder bÀr pÄ. Trots detta finns bÄde förestÀllningar om "vi och de andra" och centrum och periferi stÀndigt nÀrvarande Àven i Sverige, och mÄnga Àr de mÀnniskor och grupper som alltför vÀl kÀnner utanförskap Àven hÀr. Dessa teorier bör dÀrför kunna komma till anvÀndning pÄ ett givande sÀtt.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur Ärskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt pÄ sjÀlvbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna stÄr i centrum medan pojkarna finns med som jÀmförelsegrupp. Studien bygger pÄ tvÄ empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekrÀftar att grundlÀggande vÀrderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhÀllet förÀndras i allt snabbare takt.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Kommunen har som mÄl i samhÀllsbyggandet att förnya och förtÀta det bebyggda stadsomrÄdet. De vill fortsÀtta med stadsbyggandet bland annat lÀngs med BÀveÄn till Inre HamnomrÄdet. Kommunen vill Àven ha en blandad bebyggelse med bostÀder, verksamheter och service. Att förnya och förtÀta i befintliga omrÄden, i det hÀr fallet Inre hamnomrÄdet, leder dÀrför till korta avstÄnd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre HamnomrÄdet kommer centrum att utökas mot sydvÀst och dÀrmed fÄ större vattenkontakt. En förnyelse skall stÀrka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre HamnomrÄdet utgör med andra ord ett högintressant omrÄde med ett centralt lÀge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Detta examensarbete har utförts pÄ distans Ät RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning. Det Àr en statlig utbildningssamordnare som bedriver utbildningar inom omrÄdet skydd mot olyckor. RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning har planer pÄ att genomföra en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2000 standarden. De Àr dÀrför intresserade av att veta om detta skulle innebÀra en ökad kundnytta och konkurrensfördelar för dem som tjÀnsteföretag. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka detta utifrÄn erfarenheter frÄn andra tjÀnsteföretag som certifierat sig, samt att undersöka om det kommer att finnas krav pÄ en certifiering frÄn RÀddningsverkets kunder.

LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.

Syfte:Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika behandlingskoncept för bulimi ser ut, att undersöka vilka styrkor respektive svagheter behandlare och tidigare patienter anser finns inom vĂ„rden gĂ€llande Bulimia Nervosa, och att undersöka hur patienter med Bulimia Nervosa kan bli Ă„terhĂ€mtade frĂ„n sin sjukdom. FrĂ„gestĂ€llningarna har varit: Vad anses vara styrkorna med respektive behandlingsmetod? Vad anses vara svagheterna med respektive behandlingsmetod? Hur kan en individ övervinna sin sjukdom?Metod:Metoden i studien har varit att göra intervjuer med personer som pĂ„ olika sĂ€tt varit inblandade i behandling av patienter med Bulimia Nervosa. Urvalet skedde genom ett sĂ„ kallat snöbollsurval. Sex stycken intervjuer har genomförts med behandlare och patienter frĂ„n Stockholms Centrum för Ätstörningar och Mandometerkliniken.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Södra Motalaviken Àr ett verksamhetsomrÄde i centrala Motala. OmrÄdet som idag karaktÀriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriÀrskapande element som riksvÀgar och jÀrnvÀgar, utgör ena halvan av det landskapsrum som VÀtterviken skapar med Motala stad pÄ ena sidan och Södra Motalaviken pÄ den andra. Det intressanta med Motalviken Àr att omrÄdet stÄr inför tvÄ mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att Àndra förutsÀttningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet Àr utbyggnaden till dubbelspÄr pÄ strÀckan Mjölby ? Hallsberg.

Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i LuleÄ Centrum och Àgs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrÄgorna har blivit alltmer uppmÀrksammade i samhÀllet och i samband med ett antal viktiga förÀndringar pÄ intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planÀndring pÄ fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planomrÄdet Àn tidigare. * Dels bidra till en hÄllbar utveckling av bebyggelsen i LuleÄ centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gÀllande planering i LuleÄ, klargöra planeringsförutsÀttningar och utforska vilka olika alternativ det finns gÀllande hÄllbar bebyggelse samt genom att vÀrdera dessa utifrÄn fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts pÄ insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebÀr att kvalitativ metod har anvÀnds.