Uppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera det jÀmstÀlldhetspolitiska fÀlt som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar pÄ deras respektive hemsidor. Genom att ta hjÀlp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi Àmnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jÀmstÀlldhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska stÀllningstaganden i frÄgan. Varför jag valt att analysera informationen som finns pÄ respektive partis hemsidor Àr eftersom just den informationskÀllan nÀr ut och anvÀnds av mÄnga osÀkra vÀljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jÀmstÀlldhet Àr och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, SamhÀllet i centrum, Feminism, JÀmstÀlldhet ? start och mÄl, Vi Àr bÀst i vÀrlden, Hemmet och privatlivet, Arbete och NÀringslivet, Politiken, SamstÀmmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Karlskrona Àr unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begrÀnsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en Ànde av staden och under flera Ärhundraden har staden bara kunnat vÀxa in över land. NÀr mÄnga stÀder pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tÄrtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strÀvar efter att behÄlla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor lÀngre och lÀngre frÄn ön.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavÄrden. Kritik har tidigare riktats mot barnavÄrdsutredningar som varierade i handlÀggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rÀttsÀkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i Àrenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet anvÀnds i praktiken, vilka behovsomrÄden som socialsekreterare vÀljer att anvÀnda vid utredningar gÀllande barn. Materialet ska involvera barn och förÀldrar, i vilken utstrÀckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rÀttssÀkerhet inom barnavÄrden i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, dÀr vi har granskat tio barnavÄrdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Mitt projekt Àr en urban strategi för Uddevalla, som Àr en stad med vÀldigt dÄlig sjÀlvbild. Jag kallar projektet: ?Vision för aktivering av Uddevalla centrum?. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskÀrnan ett vÀrde som inte bara handlar om kommersiell handel utan ocksÄ om interaktion och utbyte mellan mÀnniskor. Mitt fokus Àr Uddevallas centrala Ärum, som Àr ett outnyttjat omrÄde med stor potential.En del av strategin innebÀr att jag tar utgÄngspunkt i Uddevallas planerade satsning pÄ ett kulturhus.

Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har dÀremot vÀgt upp centrumets nackdelar med för fÄ grönytor och för fÄ varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehÄllande ca 2.500 bostÀder med varierande husutformning, tvÄ nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förlÀggs, kajpromenad lÀngs med Helge Ä för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tÄg.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÀxande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ vÄrdcentral. För vÄrdsökande innebÀr det att fÄ rÄd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om Àldres erfarenheter av telefonrÄdgivning för att bÀttre kunna förstÄ de vÄrdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet Àr att beskriva Àldre vÄrdsökandes erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats anvÀnts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med Àldre vÄrdsökare som har fÄtt telefonrÄdgivning via vÄrdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framtrÀdde tvÄ teman FÄ kontakt och Kommunikation.  I FÄ kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och FörutsÀttningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som anvÀnds för att fÄ kontakt kan ses bÄde som en tillgÄng och ett hinder för kontakt.

Karlskrona Àr unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begrÀnsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en Ànde av staden och under flera Ärhundraden har staden bara kunnat vÀxa in över land. NÀr mÄnga stÀder pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tÄrtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strÀvar efter att behÄlla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor lÀngre och lÀngre frÄn ön.

Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.