Sökresultat:
1402 Uppsatser om Samhällsgeografiskt Miljöcentrum - Sida 10 av 94
Barns Behov I Centrum : Vilka omrÄden i triangeln utreds?
Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavÄrden. Kritik har tidigare riktats mot barnavÄrdsutredningar som varierade i handlÀggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rÀttsÀkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i Àrenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet anvÀnds i praktiken, vilka behovsomrÄden som socialsekreterare vÀljer att anvÀnda vid utredningar gÀllande barn. Materialet ska involvera barn och förÀldrar, i vilken utstrÀckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rÀttssÀkerhet inom barnavÄrden i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, dÀr vi har granskat tio barnavÄrdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.
Vision för aktivering av Uddevalla centrum
Mitt projekt Àr en urban strategi för Uddevalla, som Àr en stad med vÀldigt dÄlig sjÀlvbild. Jag kallar projektet: ?Vision för aktivering av Uddevalla centrum?. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskÀrnan ett vÀrde som inte bara handlar om kommersiell handel utan ocksÄ om interaktion och utbyte mellan mÀnniskor. Mitt fokus Àr Uddevallas centrala Ärum, som Àr ett outnyttjat omrÄde med stor potential.En del av strategin innebÀr att jag tar utgÄngspunkt i Uddevallas planerade satsning pÄ ett kulturhus.
MĂJLIGHETER ATT MĂTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktĂ€r kan förstĂ€rkas för social hĂ„llbarhet dĂ„ handeln lĂ€mnar, med exempel pĂ„ Hjo centrum
Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.
FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie
Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i
fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med
fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen.
Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre
Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell
angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven
definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med
omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det
ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.
Frihamnen - en ny stadsdel i centrum av Göteborg
Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..
Dödsdömda i JÀmtland och HÀrjedalen 1651 - 1707
Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..
Svenskfödda i södra Ăstfold 1865-1910
Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..
Là NGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad
Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr
ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum.
Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur
omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet
flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt
och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum.
MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att
skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för
bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till
Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker,
torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.
Planförslagets har dÀremot vÀgt upp centrumets nackdelar med för fÄ grönytor
och för fÄ varierande bostadsalternativ.
Resultatet blev ett planförslag innehÄllande ca 2.500 bostÀder med varierande
husutformning, tvÄ nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse
förlÀggs, kajpromenad lÀngs med Helge Ä för att öka vattenkontakten, ett torg,
flera parker samt ett ?park and ride? tÄg.
Om att m?tas i ber?ttelsen n?r livet ?r sv?rt ? det l?kande narrativet. En litteraturstudie av hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas i forskningsartiklar relaterade till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete
I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n
personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa
f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden
fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att
sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en
litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas
inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med
personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och
sjukv?rden.
"DET ĂR JAG SOM PATIENT SOM SKA VARA I CENTRUM" : Om Ă€ldre vĂ„rdsökandes erfarenheter av telefonrĂ„dgivning pĂ„ vĂ„rdcentral
Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÀxande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ vÄrdcentral. För vÄrdsökande innebÀr det att fÄ rÄd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om Àldres erfarenheter av telefonrÄdgivning för att bÀttre kunna förstÄ de vÄrdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet Àr att beskriva Àldre vÄrdsökandes erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats anvÀnts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med Àldre vÄrdsökare som har fÄtt telefonrÄdgivning via vÄrdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framtrÀdde tvÄ teman FÄ kontakt och Kommunikation. I FÄ kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och FörutsÀttningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som anvÀnds för att fÄ kontakt kan ses bÄde som en tillgÄng och ett hinder för kontakt.
Hattholmen - en stadsdelsförvandling i Karlskrona
Karlskrona Àr unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet
med de begrÀnsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger
i en Ànde av staden och under flera Ärhundraden har staden bara kunnat vÀxa in
över land. NÀr mÄnga stÀder pratar om stadsformer som ?rund stad? och
?bandstad? har Karlskrona en form av ?tÄrtbitsstad? med centrum i spetsen och
resten av staden i nordöstlig riktning.
Staden strÀvar efter att behÄlla Trossö som centrum, men har idag problem med
att allt fler bor lÀngre och lÀngre frÄn ön.
MĂJLIGHETER ATT MĂTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktĂ€r kan förstĂ€rkas för social hĂ„llbarhet dĂ„ handeln lĂ€mnar, med exempel pĂ„ Hjo centrum
Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr
behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara
till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats.
Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr
betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och
hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen
som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ
specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva
mötesplatser.
Produktivitet vid stubblyftning :
Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.
JÀmstÀlldhet i förskolan : En studie om att arbeta i ett jÀmstÀlldhetsprojekt
Syftet med vÄr kvalitativa studie Àr att undersöka hur förskollÀrare, som har deltagit i jÀmstÀlldhetsprojektet JÀmstÀlldhet i centrum, har pÄverkats av att delta i detta projekt. UtifrÄn syftet har vi följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt har JIC förÀndrat verksamheten pÄ de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollÀrare göra för att arbeta för en mer jÀmstÀlld förskola?För vÄr kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollÀrare, som har deltagit i projektet JÀmstÀlldhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen mÄste rannsaka sig sjÀlv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen mÄste se sin delaktighet i att förskolan inte Àr jÀmstÀlld.
Sommarblommor i stadsmiljö : ett gestaltningsförslag till Ystad centrum
Det hĂ€r arbetet handlar om en allmĂ€n beskrivning av sommarblommor och dess anvĂ€ndning i olika vĂ€xtkompositioner. En av sommarblommornas fördelar Ă€r deras lĂ„nga och rika blomning under hela sommarsĂ€songen samtidigt som det finns ett stort utbud av olika sorter. Med den utgĂ„ngspunkter gestaltas i det hĂ€r arbetet sex olika kompositionsförslag med sommarblommor för urnor till Ystad centrum. Gestaltningen utgĂ„r frĂ„n ett koncept - "Sommarens söta bĂ€r", dĂ€r vildhallon och björnbĂ€rsnyanser har huvudrollen. För att dessutom fĂ„ ett Ă€ngslikt utseende likt Ăsterlens vidder, blandas olika grĂ€ssorter in med vitt i olika nyanser som mjukar upp helheten.