Sökresultat:
1413 Uppsatser om Samhällsgeografiskt Miljöcentrum - Sida 11 av 95
JÀmstÀlldhet i förskolan : En studie om att arbeta i ett jÀmstÀlldhetsprojekt
Syftet med vÄr kvalitativa studie Àr att undersöka hur förskollÀrare, som har deltagit i jÀmstÀlldhetsprojektet JÀmstÀlldhet i centrum, har pÄverkats av att delta i detta projekt. UtifrÄn syftet har vi följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt har JIC förÀndrat verksamheten pÄ de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollÀrare göra för att arbeta för en mer jÀmstÀlld förskola?För vÄr kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollÀrare, som har deltagit i projektet JÀmstÀlldhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen mÄste rannsaka sig sjÀlv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen mÄste se sin delaktighet i att förskolan inte Àr jÀmstÀlld.
Produktivitet vid stubblyftning :
Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.
Sommarblommor i stadsmiljö : ett gestaltningsförslag till Ystad centrum
Det hĂ€r arbetet handlar om en allmĂ€n beskrivning av sommarblommor och dess anvĂ€ndning i olika vĂ€xtkompositioner. En av sommarblommornas fördelar Ă€r deras lĂ„nga och rika blomning under hela sommarsĂ€songen samtidigt som det finns ett stort utbud av olika sorter. Med den utgĂ„ngspunkter gestaltas i det hĂ€r arbetet sex olika kompositionsförslag med sommarblommor för urnor till Ystad centrum. Gestaltningen utgĂ„r frĂ„n ett koncept - "Sommarens söta bĂ€r", dĂ€r vildhallon och björnbĂ€rsnyanser har huvudrollen. För att dessutom fĂ„ ett Ă€ngslikt utseende likt Ăsterlens vidder, blandas olika grĂ€ssorter in med vitt i olika nyanser som mjukar upp helheten.
BorlÀnge, Dalarnas köpstad no 1 : Hur centrum, Kupolen och Norra Backa kan bindas samman för att tillsammans vinna köpkraften
Thesis: The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method: In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of BorlÀnge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory: The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of BorlÀnge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected..
Stadsmiljö och centrumhandel - Ămsedidigt beroende, ömsesidig möjlighet. - Fallet Landskrona
Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa hur en handelsplats pÄverkas av nÀtverk och aktörer i samverkan. FrÄgestÀllningar: VÄra centrala frÄgor för denna uppsats kommer att vara: Varför vÀljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nÀtverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nÀtverk för handel? Resultat: Ur vÄra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder vÀljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det Àr en svag balans mellan det naturliga flödet, invÄnare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försÀmras. En annan anledning till att kunderna vÀljer att inte handla i Landskoran centrum Àr pÄ grund av den butiksdöd som finns.
Centrum i Centrum : drivkrafter bakom centrala lokaliseringar av köpcentrum och konsekvenser för den omgivande stadsmiljön, med Ăstra Centrum i Kristianstad som exempel
Det hÀr examensarbetet som skrivs inom landskaps-
arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud-
syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belÀgna
i staden, pÄverkar den omgivande stadsmiljön. Ge-
nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt,
kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att
i uppsatsen försöka svara pÄ frÄgorna:
Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av
köpcentrum centralt i stÀderna?
Vad fÄr köpcentrumsetableringar centralt i stÀderna för konse-
kvenser för den omgivande stadsmiljön?
Som objekt för fallstudien har jag valt Ăstra Centrum-
projektet i Kristianstad, dÀr kommunen tillsammans
med företaget Steen & StrÞm just nu planerar för en
omvÀlvande förnyelse av stadskÀrnan med ett köpcen-
trum som huvudattraktion.
Fallstudien Àr kvalitativ och undersöker vad som kan
komma att hĂ€nda nĂ€r Ăstra Centrumprojektet realise-
ras och varför.
Matematikundervisning med kommunikation i centrum
Vi tror att ett lektionsupplÀgg och en fÀrdighetstrÀning i matematik som intresserar och engagerar eleverna Àr avgörande för om eleverna tycker matematiken kÀnns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i Är 4 pÄ en skola i södra Sverige. DÀrefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med Ätta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara pÄ frÄgor om vad de tyckte om vÄrt arbetssÀtt.
EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN
The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.
Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation
I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga
ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags
arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom
?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och
deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt
konsensus inom ?mnet.
I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras
finansiella prestationer.
VÀsterÄs, MÀlarstaden
Projektet Àr ett förslag till utyggnad av VÀsterÄs centrum ner mot vattnet pÄ gammal hamnmark. MÄlet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredstÀllande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invÄnarna i VÀsterÄs..
Hugo Chavez i svensk press : Diktator eller demokrat
Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..
Komplicerade rÀttsfall vid Sjuhundra hÀradsting : En mikrohistorisk undersökning av 1600-talsmÀnniskans relationer ochmentalitet
Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..
VISSERLIGEN S? KAN MAN INTE OPERERA EN S?GVERKSMASKIN, MEN MAN KAN JU LIKSOM G?RA N?GOT F?R DEMOKRATIN. En diskursanalytisk studie om folkh?gskolans roll i det nyliberala samh?llet
In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of
personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.
Barnets behov i centrum? : en kunskapsöversikt om stödinsatser för förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn
Syftet var att utifrÄn vald forskningslitteratur studera vilka samhÀlleliga stödinsatser till förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn som fungerar vÀl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjÀnstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade pÄ tre teman utifrÄn BBIC: barnets behov, förÀldrarnas förmÄga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja förÀldrarna stödjer barnet vilket Àr förenligt med BBIC. SamhÀllsstöd baserat pÄ empowerment och företrÀdarskap fungerar bra.
Barn och ungdomars delaktighet i Barns Behov I Centrum (BBIC)-utredningar
Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.