Thesis: The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method: In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of BorlÀnge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory: The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of BorlÀnge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected..

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa hur en handelsplats pÄverkas av nÀtverk och aktörer i samverkan. FrÄgestÀllningar: VÄra centrala frÄgor för denna uppsats kommer att vara: Varför vÀljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nÀtverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nÀtverk för handel? Resultat: Ur vÄra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder vÀljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det Àr en svag balans mellan det naturliga flödet, invÄnare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försÀmras. En annan anledning till att kunderna vÀljer att inte handla i Landskoran centrum Àr pÄ grund av den butiksdöd som finns.

Det hĂ€r examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belĂ€gna i staden, pĂ„verkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara pĂ„ frĂ„gorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i stĂ€derna? Vad fĂ„r köpcentrumsetableringar centralt i stĂ€derna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, dĂ€r kommunen tillsammans med företaget Steen & StrĂžm just nu planerar för en omvĂ€lvande förnyelse av stadskĂ€rnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien Ă€r kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hĂ€nda nĂ€r Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Vi tror att ett lektionsupplÀgg och en fÀrdighetstrÀning i matematik som intresserar och engagerar eleverna Àr avgörande för om eleverna tycker matematiken kÀnns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i Är 4 pÄ en skola i södra Sverige. DÀrefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med Ätta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara pÄ frÄgor om vad de tyckte om vÄrt arbetssÀtt.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

Projektet Àr ett förslag till utyggnad av VÀsterÄs centrum ner mot vattnet pÄ gammal hamnmark. MÄlet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredstÀllande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invÄnarna i VÀsterÄs..

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Syftet var att utifrÄn vald forskningslitteratur studera vilka samhÀlleliga stödinsatser till förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn som fungerar vÀl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjÀnstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade pÄ tre teman utifrÄn BBIC: barnets behov, förÀldrarnas förmÄga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja förÀldrarna stödjer barnet vilket Àr förenligt med BBIC.  SamhÀllsstöd baserat pÄ empowerment och företrÀdarskap fungerar bra.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

FörÀndra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med smÄ förÀndringar. PÄ grund av förutsÀttningarna har förÀndringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..

Ämnet för denna studie Ă€r skolkultur. Syftet Ă€r att analysera LĂ€roplanen för det svenska obligatoriska skolvĂ€sendet, Lpo 94, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ den ideologi som gĂ„r att finna, samt hur skolans kultur - hĂ€r i frĂ„ga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition pĂ„verkar synen pĂ„ elever och utformandet av undervisningen. Studien Ă€r en innehĂ„llslig idĂ©analys. Det empiriska materialet bestĂ„r av Lpo 94 och mediapresentationer dĂ€r det framgĂ„r hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet Ă€r hĂ€mtat under hösten 2007 i en vĂ€stsvensk kommuns lokaltidning och frĂ„n den aktuella kommunens hemsida.

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.