Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.

Konflikter finns överallt i det dagliga livet. De existerar inom individer, mellan människor, inom organisationer, mellan olika grupper och länder. Denna uppsats fokuserade på interpersonella konflikter och de olika sätt individer väljer att hantera dessa konflikter. Huvudsyftet var att undersöka konflikthanteringsstilar hos svenska studenter samt att se på skillnader mellan kvinnor och män. Ett instrument kallat Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument har använts i studien för att mäta i vilken utsträckning studenter använder sig av olika konflikthanteringsstilar.

Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna. Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.

Människan är en social varelse som har behov av andra människor men eftersom vi är olika uppstår det ibland konflikter. Måste konflikter vara negativa? Kan det komma något bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som något som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förändringar. Studien vill se om det finns något samband mellan konflikter och innovationer. Studien vänder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter.

Syftet med min studie är att belysa vilka olika sorters konflikter det kan finnas i skolans värld, år 7-9 och hur lärare arbetar med dessa. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod nämligen intervjuer. Verksamma lärare på en högstadieskola i en mellanstor stad intervjuades. För att nå syftet intervjuades lärarna om vad de anser att en konflikt är, den vanligaste konflikten och hur de arbetar förebyggande och konkret med konflikter. Resultatet visar att informanterna anser att konflikt är ett svårt ord.

Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras på f-6 skolan "Lillskolan"..

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner.Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar.I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter..

I skolans värld är det viktigt att kunna hantera och förstå konflikter. En likabehandlingsplan är obligatorisk på alla skolor för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielärare tolkar, förstår och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrågor som hjälpte oss att besvara syftet och med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.

Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger på konflikter. Syftet med studien är att söka förståelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som händer vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang är också något som kommer att undersökas. Metoder som används är observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) där jag studerat vilka slags konflikter som uppstår och om det är samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konflikter som finns bland personer i förhållanden och se hur dessa problem kan lösas på ett smidigt sätt. Metoden för denna uppsats har, till största del varit, litteratursökning på Luleå tekniska universitets bibliotek. Denna uppsats berör, i huvudsak, konflikter inom parrelationer. Uppsatsen fördjupar sig i vad konflikter kan handla om och hur ett par kan lösa dessa. En stor del av ett förhållande är kommunikation.

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger tänker kring sitt förhållningssätt i konflikter och vilka effekter de tror att förhållningssättet kan få i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer där sex pedagoger från olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhållningssätt till konflikter och varför konflikter uppstår. Något som alla deltagare belyste var att det är viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter själva. Flera olika strategier kunde ses på hur konflikthantering går till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutändan ska känna sig nöjda.

The study aims to explore the view preschool teachers have on conflicts and conflictsrole in preschool context. And what consequences this approach has for conflictbeingness in preschool. The study uses qualitative interview method to answer thepurpose and issues. The results have shown that preschool teachers' views of conflictsdiffer and that the strategies preschool teachers use will be selected based on both theirdefinition of the situation but also the relationship they have to the children. The resultalso shows that the main reason that preschool teachers deal with conflict is due to thepreschool teachers' common sense is the basis for the standard of good atmosphere thatpervades the preschool context.