I denna uppsats behandlas frågor om vilka orsaker som gör att det uppstår konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken är att rapporten ska vara behjälplig för pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den här undersökningen har gjorts med hjälp av observation under lek där barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling.

Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?? Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår?? Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård.

Vårt syfte med den här studien är att ta reda på hur pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barn i både ute- och innemiljö. Intresset för ämnet konflikthantering började när vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Frågor som har uppkommit är bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter själva eller löser pedagogerna det åt dem? Till vår undersökning har vi använt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs på en förskola i Malmö kommun för att få en djupare syn på hur pedagoger hanterar barnens konflikter.

Konflikter är ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhället, de är inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det är av största vikt att organisationer kan hantera dessa på ett konstruktivt sätt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anställda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många negativa konsekvenser uppstår som följd av konflikter och att vilken metod företagen använder har betydelse, men också att otydlighet som skapar osäkerhet på olika nivåer är av avgörande vikt.

ABSTRAKT Syftet med studien var att belysa medarbetares upplevelse av konflikter på arbetsplatsen inom äldreomsorgen, samt hur dessa hanteras. Undersökningen genomfördes med kvalitativa metoder, i form av halvstrukturerade intervjuer i grupp och individuellt. Sju respondenter som arbetar eller har arbetat inom äldreomsorgen deltog i undersökningen.Resultatet visade att det inte förekom några större konflikter på de undersökta arbetsplatserna. Resultatet gav ändå en bra bild av vad medarbetarna gör för att upprätthålla ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen, vilka faktorer som kan vara bidragande till att konflikter uppstår samt hur de hanterar uppkomna konflikter. Den slutsats jag kan dra utifrån resultatet är att det är viktigt med en bra sammanhållning i arbetsgruppen för att få en trivsam och konfliktfri arbetsplats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jämföra två olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger på ett frågeformulär med sex pedagoger på två olika förskolor samt en litteraturstudie som jämförs med pedagogernas svar i frågeformulären. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn på konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar på en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns känslor har visats samt att pedagogerna på ena förskolan gärna håller sig mer i närheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad från de pedagogerna på den andra för skolan.

Denna studies syfte är att undersöka konflikthanteringen inom bemanningsbranschen. Det som är specifikt för konflikter inom bemanningsbranschen är det trepartssystem som råder mellan uthyrningskonsult, kundföretag samt representanten från bemanningsföretaget, vilket är det fenomen som författarna till uppsatsen vill belysa genom en kvalitativ undersökning. I studien har fem semistrukturerade intervjuer genomförts, samtliga deltagare var verksamma inom bemanningsbranschen. Två av respondenterna arbetade som platschef, en var kontorschef, en var konsultchef och en var personalansvarig. I resultatet framgår det att konflikter mellan uthyrningskonsult och kundföretag inte är särskilt förekommande inom bemanningsbranschen samt att konflikter många gånger kan leda till något positivt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida forumspel som pedagogisk metod kan bidra till att synliggöra och ge ökad förståelse för konflikter samt undersöka om eleverna kan lära sig nya sätt att hantera och/eller lösa konflikter genom att arbeta med forumspel i klassen. Undersökningen baserades på en kvalitativ forskningsmetod. Eleverna fick under två lektionstillfällen arbeta med värderingsövningar samt forumspel. Under dessa tillfällen insamlades data med hjälp av observationer av forumspel, intervjuer med fyra elever och en lärare. Forumspel visade sig vara en användbar metod för att synliggöra, ge ökad förståelse för konflikter samt lära elever nya sätt att hantera och/eller lösa konflikter.

I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnå mitt syfte om att få en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femåriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda på hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller på annat vis bearbeta barns konflikter, är till stor fördel att utgå från barnens egna tankar. Vem vet bättre hur barn brukar lösa konflikter än de själva? Men, trots att barn har många finurliga sätt att lösa konflikter på, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gärna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala.

Denna uppsats har som syfte att undersöka och jämföra Lijphars och Horowitz teorier om etniska konflikter. Uppsatsen tittar dels på teorierna och deras grunder och dels på fallen av etniska konflikter i Bosnien och Makedonien. Uppsatsen försöker att urskilja viktiga detaljer och utgångspunkter som ligger i grunden för teorierna och deras förslag på lösningar av etniska konflikter. Genom att undersöka Dayton ? avtalet som reglerar maktdelningen i Bosnien och författningsförändringarna i Makedonien som indirekt påverkar det multipolära systemet i landet.

Studiens syfte är att undersöka hur några utvalda pedagoger i barnomsorgen beskriver att de hanterar och förebygger konfliktsituationer emellan barn och mellan barn och pedagoger.Vad upplever/bedömer pedagogerna vara orsaker som kan leda till konflikter?Hur förebyggs och löses konflikter?Vad har pedagogerna för barnsyn när det gäller konflikthantering?Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Fyra pedagoger med barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning och som arbetar i barnomsorgen har deltagit.Resultatet visar hur respondenterna löser konflikter med domarroll, medling, avledning eller genom att avvakta och ge barnen tid att lösa konflikterna själva. Respondenterna uppfattar att barnen löser konflikter genom medling och avledning. Samtliga respondenter anser att konflikter är nödvändiga.

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.