Uppsatsen handlar om medling i familjerättsliga tvister och består av en genomgång av gällande rätt på området. Uppsatsen består också av en undersökning om hur ofta medling används i familjerättsliga tvister.Konflikter som uppstår i en familj där föräldrarna har separerat kan innebära att familjen behöver hjälp ifrån samhället för att kunna skapa en vardag som fungerar. Om föräldrarna inte kan lära sig att hantera sina konflikter på ett konstruktivt sätt så är det skadligt för barnen. Det är inte förenligt med något barns bästa att behöva leva i en konfliktfylld vardag och om föräldrarna inte lyckas hålla barnen utanför konflikten kan barnen få men för livet. Kan föräldrarna själva hitta en lösning i frågor om vårdnad, boende och umgänge anses det överlag vara till barnets bästa.

We investigated a retirement home, where we looked at whether there are differences, disagreements or conflicts between teams who work day and night shifts. Our purpose was to examine the Heads of Unit and the employees perspectives on their perceived work situation, cooperation difficulties and why they emerged. We chose the general systems theory as our theoretical basis, which gave us the opportunity to highlight different parts that can affect the working climate and the cooperation of the working groups. The study also highlights the importance of structure, common goals, reporting and dialogue meetings. To understand the perceived work situation, we used methodological triangulation, using quantitative and qualitative methods (surveys, semi-structured interviews).

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra.

Uppsatsen syftar till att bidra mot ökad förståelse för användandet av Air Power i olika miljöer.Uppsatsen strävar efter att belysa på vilket sätt man har nyttjat högteknologisk Air Power för atterhålla optimalt operativt övertag samt att undersöka vilka risker det eventuellt har inneburit.Detta uppnås genom att studera tre konflikter under 1990-talet och se hur man har använt sig avAir Power och titta på vilken effekt detta har haft. Det primära syftet är alltså att undersöka omhögteknologi är fördelaktigt att använda i olika nivåer av konflikter, eller om avsevärda nackdelarvisar sig.Uppsatsen syfte har också varit att identifiera hur de insatser som genomförts med dominerandeAir Power har påverkat och påverkas av teknologiska utvecklingsskillnader mellan länder.Då all krigskonst handlar om hur man nyttjar sina förutsättningar på bästa sätt blir det logiskasteget att en mindre teknologiskt utvecklad fiende kan göra högteknologisk krigföring ineffektiv.Följande hypotes prövas under arbetet: Högteknologisk Air Power är effektivt även vidasymmetrisk krigföring och vid lågintensiva konflikter.Resultatet ur studien visar att det finns både positiva och negativa effekter. De mest framträdandefördelarna är att teknologin medger flexibelt nyttjande och korta omloppstider, underlättarsamarbete och innebär vidare att ett högt tempo kan hållas genom operationen.Och nackdelarna är att det visar sig vara relativt enkelt att försvara sig under lång tid med småenkla resurser, detta kan visa sig svårhanterat för den politiska nivån. Resultatvärderingen avinsatta medel sker änsålänge alldeles för långsamt.En högteknologisk angripare gör fienden rörligare vilket i längden innebär svårigheter för denegna beslutshanteringen..

Detta arbete syftar till att få förståelse för den konflikt som uppstått i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar också till att mer generellt kunna säga något om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsområde med syftet att sätta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansåg denna del vara nödvändig för att få en djupare förståelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsområde och behandlar ämnen så som planprocessen, allmänna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller.

Den här uppsatsen handlar om unga människor som på ett eller annat vis har att göra med två kulturer, det vill säga härstammar från ett land men har växt upp i Sverige och där mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra västerländsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har också varit en strävan att möjliggöra ökade kunskaper och förståelse för dessa unga mäniskor. Den fråga som jag med denna studie har avsett att svara på är vilken betydelse religiös moral har hos föräldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsåren.Levnadsberättelserna speglar deras vardagsliv där läsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata såsom känslor, syn på moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har använt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier iBosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparternaoch dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken medterritoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst avundersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilketbidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning avDaytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det förstasydslaviska riket uppstår.

För att kunna hantera konflikter krävs olika kompetenser, vilka som krävs och hur vi behärskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang är en central fråga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter på arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill också belysa under vilka omständigheter de samlat på sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjälp av följande frågeställningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara användbara?? samt ?hur använder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter på arbetsplatsen??.

Begreppet Counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet, speciellt efter NATOs operationer i Afghanistan och Irak. Sedan den svenska Försvarsmakten ingått som medlem i NATO- samarbetet PFP (Partnership for Peace) är även Sverige sedan en tid tillbaka involverade i konflikten i Afghanistan. Mycket av det doktrinära arbetet i länder, involverade i dessa konflikter, har varit inriktat mot irreguljära konflikter och Counterinsurgency-operationer. Stora mängder forskning görs inom ämnet bland annat av den franska COIN-teoretikern David Galula. Galula utkom 1964 med sin bok Counterinsurgency Warfare: Theory and Practice, och är internationellt erkänd som ett av de stora namnen inom COIN-teorin.Den sovjetiska invasionen av Afghanistan är en av modern tids största militära operationer.

Inledande problemDet har under ett flertal år skett organisationsförändringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tävling/hoppning. Dessa förändringar har påverkat det Svenska hopplandslaget, då deras ledning kommit och gått på grund av interna konflikter som pågått mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen för att ge förslag på hur organisationen kan utvecklas, för att återigen få med sig det Svenska hopplandslaget så att det sportsligt kan hävda sig internationellt. Forskningsfrågan som varit vägledande i denna studie: Hur kan tävling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgångsrikt och hållbart landslag?SyfteSyftet med studien är att undersöka tävling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjälp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, så att den återigen får med sig landslaget och sportsligt kan hävda sig internationellt.

Detta arbete syftar till att få förståelse för den konflikt som uppstått i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar också till att mer generellt kunna säga något om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsområde med syftet att sätta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansåg denna del vara nödvändig för att få en djupare förståelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsområde och behandlar ämnen så som planprocessen, allmänna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, på en speciellt utformad förskola, ser på förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen använder den specialdesignade gården. Den aktuella förskolan har en stor naturgård vilket många forskare anser vara den bästa miljön för barnen att vistas på under den dagliga utevistelsen.Metoder som används är både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi använt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger på den aktuella förskolan har fått en enkät att besvara och där igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren.Resultatet visar att pedagogerna upplever att gården utgör en bra utemiljö för barn.